Medan Kinas inflytande över världsekonomin växer verkar vi i Sverige ha svårt att bestämma oss för vilken fot vi ska stå på. Här är tre ekonomiska skäl till att förbli skeptisk till kinesiska investeringar.
Östanvind – så översätts namnet på det statliga, kinesiska bilföretaget Dong Feng som sedan 2012 äger T Engineering i Trollhättan.
Vad gäller mänskliga rättigheter är det ingen som tvekar om Kinas karaktär, men ur ett ekonomiskt perspektiv verkar på tok för många hellre hurra för investeringar och arbetstillfällen än se riskerna med att göra affärer med Kina.
Medan Kinas inflytande över världsekonomin växer verkar vi i Sverige ha svårt att bestämma oss för vilken fot vi ska stå på.
Låt mig därför ge dig tre skäl till varför det är sunt att förhålla sig skeptisk till kinesiska direktinvesteringar i Sverige:
- Konkurrensen sker på ojämlika villkor
I den kinesiska modellen är det troligen svårt att lyckas som företagare om du inte har angenäma relationer till statsapparaten. Å andra sidan, när du väl är inne i värmen finns det goda chanser att du kan få dig en extra skjuts åt rätt håll när du behöver det.
Det är som att spela en fotbollsmatch där planen lutar och kinesiska företag har både solen och vinden i ryggen.
I jämförelse med svenska investerare innebär den statliga uppbackningen en orättvis konkurrensfördel vad gäller tillgången till och priset på kapital.
Det är som att spela en fotbollsmatch där planen lutar och kinesiska företag har både solen och vinden i ryggen. Svenska och kinesiska företag konkurrerar helt enkelt inte på lika villkor.
- Den kinesiska tillväxten bygger till för stor del på statliga stimulanser
Den svenska ekonomin är stabilt byggd på konsumenters efterfrågan på varor och tjänster. Den kinesiska ekonomin strävar åt det hållet men har hittills haft stark tonvikt på statliga stimulanser och därmed statligt subventionerade lån till företag
Lånen finansierar inte bara inhemska, kinesiska investeringar utan troligen också utländska direktinvesteringar.
Nu har skuldbördan vuxit sig så stor att flera kreditvärderingsinstitut flaggat för att en fortsatt hög belåningsgrad i kinesisk ekonomi utgör ett finansiellt och makroekonomiskt risktagande utöver vad som är rimligt
De närmaste åren kan den kinesiska tillväxttakten komma att vika av något jämfört med de siffror vi sett hittills. I ett fall där den kinesiska staten, utan konsumenters stöd, driver på efterfrågan kan man fråga sig vad ett sämre ekonomiskt läge innebär för de kinesiska investeringarna i Sverige.
- Det auktoritära statsskicket omöjliggör nödvändig transparens
Ett marknadsekonomiskt grundfundament är att samtliga aktörer på en marknad drivs av att göra vinst. För de flesta kinesiska bolag är det troligtvis fallet.
Problemet är att det auktoritära statsskicket sätter upp en ridå som gör att utomstående inte kan avgöra när det finns andra incitament – sociala, politiska eller militära – som styr handeln.
I förhållande till ett land som inte har gjort transparens till sin paradgren är det bara rimligt att det finns viss oro.
Kina har tydliga stormaktsambitioner och kommer att fortsätta att växa framöver om än i en (tillfälligt?) långsammare takt.
Den som står inför att göra affärer med kinesiska aktörer bör tänka efter både en och två gånger innan den med öppna armar välkomnar östanvinden.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
