Tre S-profiler: Vinstjakten måste stoppas

Det måste bli en mångfald med bra kvalité, och inte bara ett val mellan olika varumärken, skriver riksdagsledamöterna Niklas Karlsson och Annelie Karlsson (s) samt Magnus Alm, ordförande LO-distriktet i Skåne.

När beslutet om att tillåta privata företag i välfärden fattades på 1990-talet var tanken att valfriheten skulle öka. Genom att öppna upp för företag, föreningar, kooperativ och andra former av aktörer var tanken att erbjuda olika pedagogiska metoder och inriktningar inom välfärden.

Med fler alternativ skulle medborgarna få valfrihet genom tillgång till en mångfald av olika verksamhetsinriktningar. Tanken var god, men de senaste årens erfarenhet visar något annat. Välfärden har blivit marknad och medborgaren kund, vinsthets och vinstjakt blivit drivkraften. Även om det på en del områden finns exempel på många alternativ, har reformen inte lett till den stora mångfald i utbud som var tanken när den infördes.

Vinstsyftet som drivkraft styr helt enkelt verksamheten fel.

I många fall slussas gemensamma skattemedel via stora vinstutdelningar till riskkapitalbolag i skatteparadis. Men incitamentet för att bedriva privat driven välfärdsverksamhet får aldrig vara vinstintresset. Övervinster inom privat driven skola och omsorg måste återinvesteras i syfte att stärka kvaliteten i verksamheterna och säkerställa goda villkor för medarbetare, brukare och elever. Vinstjakten måste stoppas.

De icke vinstdrivande aktörerna är i stort detsamma i antal nu som de var när reformen genomfördes. Det är framförallt privata vinstdrivande aktiebolag som ökat kraftigt på bekostnad av andra. Vad de nya aktörerna erbjuder är ofta samma tjänster som kommunen. Valfriheten har därför kommit att bestå av ett val mellan olika varumärken snarare än ett val av innehållet i tjänsten.

Utvecklingen i välfärdssektorn går alltså mot stora koncerner som lägger under sig en allt större andel av välfärden. Små företag, föräldra- och personalkooperativ och andra mindre aktörer köps i ökande omfattning upp och tas över av koncernbolag som kan vara större än stora kommuner.

De mindre aktörerna slås dessutom ut i upphandlingar eftersom de inte kan konkurrera på lika villkor. Det leder därmed till en likriktning där företag med ett visst vård- eller skolkoncept tar över allt större andelar av välfärden.

Redan den tidigare borgerliga regeringen påpekade i direktiven till den så kallade Ägarprövningsutredningen att en utveckling mot ett fåtal större bolag som dominerar marknaden är problematisk om den innebär att mångfalden och därigenom valfriheten begränsas. Man insåg att en fortsatt utveckling mot allt större vinstsyftande aktörer riskerar att leda till en allt större likriktning, med minskad mångfald och valfrihet för brukarna.

För den som verkligen tror på mångfald och reell valfrihet är slutsatsen enkel, utveckling med stora växande koncerner som lägger under sig mindre, ofta ideella aktörer, måste brytas. En ordning där idéburna och mindre aktörer som inte primärt driver sin verksamhet i syfte att göra vinst måste lyftas fram och ges en större roll. Vinstsyftet som drivkraft styr helt enkelt verksamheten fel.

Därför är det viktigt med en reglering av hur de offentliga medlen får användas. Dels för att kunna ge bättre förutsättningar för framväxten av både valfrihet för medborgarna där de kan påverka verksamhetens innehåll. Dels för att ge förutsättningar till olika alternativa verksamheter att ta del av. Så får vi verklig mångfald, samtidigt som vi kan garantera kvalitet och utveckla verksamheterna genom att våra gemensamma resurser stannar i den gemensamma välfärden.

Niklas Karlsson riksdagsledamot samt ordförande för socialdemokraterna i Skåne. Annelie Karlsson, vice ordförande socialdemokraterna i Skåne samt Magnus Alm, ordförande LO-distriktet i Skåne.