LEDARE De södra delarna av USA har upplevt ett demografiskt skifte utan motsvarighet i historien. För många vita, konservativa nordamerikaner är det en skrämmande utveckling. Rädslan har nu blivit stenhård flyktingpolitik.
Trots att president Donald Trump till slut fick backa när det gäller familjeseparationer vid den mexikanska gränsen, fortsätter kritiken mot den omänskliga flyktingpolitiken.
Debatten liknar de som förts i Sverige i samband med ensamkommande flyktingar och apatiska barn.
Enligt New York Times varnar läkare för att de ensamma flyktingbarnen, inte minst på grund av förhållandena på de anläggningar där de vistats, lider av svåra psykiska och fysiska trauman som kanske blir omöjliga att bota.
Bilder inifrån förvaren har visat människor i burliknande rum med filtar på golven. En chockad omvärld har tvingats konstatera att det USA som en gång tog emot den gamla världens svältande massor med öppna armar brutalt har upphört att existera.
Åtminstone på pappret.
Donald Trump twittrar om att man utan domare eller rättegång direkt ska kunna skicka tillbaka människor som korsat gränsen illegalt.
Det räcker med att resa i Kalifornien som turist för att man ska inse hur oundgänglig den exploaterade latinobefolkningen är för den ekonomin.
»Det är inte vad vårt land står för«, säger upprörda politiker och kändisar på motståndarsidan. För de som ser USA som idealtypen av mångkulturellt samhälle är den radikala omsvängningen kanske svår att förstå.
Men faktum är att de södra delarna av landet har upplevt ett demografiskt skifte utan motsvarighet i historien.
Idag är till exempel hälften av metropolen Los Angeles invånare latinos. Sedan många år utgör de den enskilt största folkgruppen i Kalifornien.
Många forskare menar att delstaten idag är vad New York var under 1800-talet – en ingång till USA och en plats där en ny värld formas.
Det här gör att amerikanska akademiker, författare och debattörer har börjat efterlysa nya ord för att beskriva den amerikanska verkligheten.
Mexamerika och Amexica är ord som beskriver det nya USA. De talar om en postmodern och öppen ekonomi och identitet, om en sammanblandning av nord och syd.
För många vita, konservativa nordamerikaner är det här en skrämmande utveckling.
Det är just den rädslan som i den nya stenhårda flyktingpolitiken har fått ett konkret uttryck. Tyvärr är den fullständigt verklighetsfrämmande.
Det är en politik som bygger på föreställningar om hur USA:s ekonomi såg ut för en mansålder sedan. Framför allt tar den inte hänsyn till hur USA:s och Mexikos ekonomier sammanlänkats under de senaste decennierna.
Det räcker med att resa i Kalifornien som turist för att man ska inse hur oundgänglig den exploaterade latinobefolkningen är för den ekonomin. Vilka är det som arbetar i jordbruket, i fabrikerna, på hotellen och överallt i turistnäringen?
Utan den spansktalande befolkningen skulle stora delar av den väldiga delstaten vara fullständigt öde. Ett ökenlandskap utelämnat åt naturens krafter i form av jordbävningar och erosion – istället för dagens myllrande, kreativa och nyskapande Mexifornia.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
