ledare Att coronaepidemin kommer att bli det viktigaste slagträt i den amerikanska presidentvalet verkar redan avgjort. Men vem som svingar det bäst återstår att se.
Demokraternas partikonvent, som kickade igång natten till tisdagen, har redan bjudit på en del nytt. Viktigast är kanske den parad av republikaner som, likt botfärdiga konvertiter, uppmanar partikamrater att gå över till Joe Biden.
Kanske kan de ge en fingervisning om hur valspurten kommer att se ut denna ovanliga höst.
I USA är många bedömare överens om att Demokraterna får slåss hårt om de ska lyckas övertyga om att de inte är det elitistiska storstadsparti som de ofta utmålas som. Dessvärre kanske själva konventets digitala form kommer att motverka det syftet. För trots att stjärnor som Michelle Obama och John Kasich, före detta republikansk presidentkandidat, gjorde sitt bästa för att verka folkliga, ser talarna på sina tråkiga skärmar mest ut som kontorsanställda i ett zoom-möte.
Vill ni ha någon som tittar på teve i timmar, då ska ni rösta på Trump, sa Bill Clinton syrligt.
Anfall är bästa försvar, och Michelle Obama visade hur det ska gå till med eleganta verbala attacker mot den sittande presidenten. Bland annat refererade hon i ett historiskt tal till ”coronakaoset” under Trump-administrationen och påpekade att presidenten fått tillräckligt med tid på sig att bevisa sin oduglighet. Vill ni ha någon som tittar på teve i timmar, då ska ni rösta på Trump, sa Bill Clinton syrligt under natten till onsdagen. Efter en lång process står det också nu klart att Joe Biden formellt blir demokraternas kandidat i höstens val.
Samtidigt gör Trump sitt bästa för att stjäla uppmärksamheten. Han är under veckan ute på kort valturné i landet, och har hållit flera tal där han upprepat tidigare yttranden om att Joe Biden går vänsterextremisternas ärenden. Parallellt försöker han vinna kvinnliga röster genom att vilja benåda den amerikanska kvinnorättskämpen Susan B. Anthony, som greps 1872 för att ha ”röstat olagligt”. Anthony har på senare tid blivit omtvistad, då hon beskylls för att ha motarbetat afroamerikanska rösträttskämpar.
Frågan är om det går att dra några fler slutsatser av höstens uppstart? En sak vet vi, och det är att tekniken kommer att spela en stor roll, och att till och med de etablerade sociala medierna kommer att få svårt att hänga med i de digitala svängarna. Kanske blir det som under det så kallade tevevalet 1960, när en ung, brunbränd Kennedy brädade en sliten Nixon i direktsändning.
Att coronaepidemin kommer att bli det viktigaste slagträt i debatten, verkar redan avgjort. Men vem som kommer att svinga det med störst effekt: Trump som haft ansvaret under krisen, eller Biden som överlägset leder opinionsmätningarna, men som är nybörjare i covid-sammanhang, återstår att se. Mest beror det på hur den ekonomiska återhämtningen blir under hösten, och om Trump lyckas sno åt sig äran av en eventuell förbättring.
Med tanke på alla käppar han tidigare satt i hjulen för demokraternas förslag till nya utvidgade ekonomiska krispaket, vore det djupt ironiskt.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
