Trumps tullar är mycket dåliga nyheter

Donald Trump har trappat upp handelskriget mot omvärlden. Ett fundamentalt politiskt och ekonomiskt skifte. 

Vid ett tevesänt event utanför Vita huset, kallat ”Liberation day”, visade den amerikanske presidenten upp en lista på de länder vars export nu beläggs med tullar.

Att USA och andra länder lägger tullar på enskilda varor eller sektorer händer då och då. I USA:s fall har stål och bilar varit sådana branscher.

Trump hade redan tidigare i flera steg annonserat och infört tullar mot enskilda länder. Men nu lägger USA 10 procent på all import från en lång rad länder. EU drabbas hårdare än andra med 20-procentiga nivåer.

På all import.

Grannländerna Kanada och Mexiko har tidigare fått se tullar på 25 procent.

Ryssland undantas

Det finns här ett tydligt och oroande politiskt mönster. Att Kina står med på listan är väl inte så förvånande. Men många av USA:s tidigare allierade straffas nu av Trump. Det handlar inte bara om EU. Ett talande exempel är Ukraina, detta svårt sargade och krigsdrabbade land som kämpar för sin nationella självständighet, som nu också får se tullar på sina varor som exporteras till USA.

Samtidigt som Ryssland undantas helt och hållet, tillsammans med Kuba, Vitryssland och Nordkorea. Trump-administrationen hävdar att handeln med de här länderna ändå är försumbar. Men på listan finns länder som har ännu mindre handel med USA.

Här finns alltså ett illavarslande politiskt mönster.

Argumenten för tullarna är också ekonomiskt. USA är irriterat över att landet har ett stort handelsunderskott med omvärlden. Trump hoppas kunna minska handeln och skapa nya jobb i USA. I botten ligger alla de amerikanska industrijobb som försvunnit de senaste decennierna. Det är tveksamt om de kan komma tillbaka, som Trump ger intryck av och har lovat väljarna. Det kan bli en del inkomster till den federala statskassan, landet är hårt skuldsatt. Men det innebär ökade kostnader i konsumentledet.

Frihandel bra för tillväxten

I verkligheten är frihandeln inte alltid så konsekvent och konsistent som det låter i de ideologiska festtalen.

EU har exempelvis tullavgifter på 10 procent på bilar från USA, som i sin tur återkommande lägger på tullar på vissa varutyper. inte minst på import från den europeiska marknaden.

Samtidigt har frihandel varit bra för tillväxten och innovationsförmåga, och lett till sänkta kostnader för konsumenterna. Länder i början av sin industrialisering har dock historiskt sett ofta skyddat sina nya företag med tullar, för att de skulle klara konkurrensen när de etablerats för att sedan kunna flyga på egen hand.

Över tid har vi gått mot mer av frihandel.

Men USA är ett land högt upp i värdeskalan, ja världens ekonomiska stormakt och mäktigaste nation militärt sett, som vill skydda sin ekonomi och industri. Ett land som mer än andra varit drivande för frihandel och ekonomisk integration. USA har nu bytt fot och mäler sig ur det globala handelssystem och de regelverk USA själva varit med och format.

America First

Detta är ett fundamentalt politiskt skifte. USA har visserligen alltid agerat för att gynna landets egna intressen. Men också balanserat med och tagit hänsyn till det som är bra även för andra. Nu är utgångspunkten att det som gynnar omvärlden missgynnar USA. America First. Det är fråga om en nationalistisk högerpolitik med uppenbara förbindelselänkar och kopplingar till allsköns autokrater. Trump-administrationen anser att EU brandskattar Amerikas förenta stater. Det ”liberala” EU är i Trumps ögon svagt, medan Putin i Moskva och Xi i Peking är starka ledare. Det är de senare han vill mäta sig med. Trump föraktar Europa. Europa är ”soft” och ”liberalt” eller ”socialistiskt”.

Spelplanen håller på att rikas om. En ny och mer osäker världsordning tar form.

Konsekvenserna för världshandeln och världsekonomin kommer att bli omfattande, men är förstås svårbedömda i nuläget.

Förändringen kommer inte som en blixt från en klar himmel. Epoken efter 1945 och 1989 präglades av ökad integration och liberalare frihandel. Ekonomierna blev allt mer integrerade inte minst genom leveranskedjor med underleverantörer från i princip hela världen. En bil, för att ta ett exempel, består av komponenter och material från en rad olika länder och företag.

Denna ”globalisering” är nu ifrågasatt, inte från vänster utan från höger. Och globaliseringen hade redan tidigare stannat upp. Efter finanskrisen 2008 har världshandel som andel av världens BNP inte ökat. Pandemin, de nya krigen och inflationen markerar också ett skifte. Vi har ett nytt säkerhetspolitiskt och mer osäkert politiskt läge. Länder och företag strävar nu efter att säkra sina leveranskedjor.

Börsen faller

Redan innan Trump var vi på väg mot någon form av mer regionaliserad handel. Med Trumps nya handelspolitik ändras förutsättningarna för världshandeln än mer. Glöm inte att Trump när han kom till makten förra gången sänkte det fördjupade frihandelsavtal mellan USA och EU som då låg på bordet. USA är världens största ekonomi och man kan säga att USA vill se mer handel inom ”regionen” USA och mindre med omvärlden.

Detta kommer att få stora ekonomiska konsekvenser. Och lär också innebära att EU blir viktigare för EU-ländernas handel, och för Sveriges export.

Frågan är vilka de ekonomiska följderna av allt detta blir för oss här i Sverige och för världsekonomin i stort. På kort sikt kommer börsen att falla och vara mer turbulent. Det går inte att utesluta att vi får en ordentlig nedgång även i den reala ekonomin. En stor krasch, en recession eller depression, är fullt möjlig. Långsiktigt är det svårare att göra en bedömning. Vi vet att ekonomin har en stor förmåga att anpassa sig och ställa om till nya villkor och förhållanden. Så är det med all säkerhet också den här gången. Men det kommer med intill visshet gränsande sannolikhet med ett betydande ekonomiskt pris. Ja, det mesta lär bli dyrare. Inte minst för konsumenterna, inte bara i USA där påverkan inledningsvis lär bli som störst, men också för oss här i Sverige.

Den globala inflationstakten lär öka.

Högre inflation kommer med all säkerhet bli den omedelbara konsekvensen av Trumps nya tullpolitik. Vi kommer från en period med högre inflation än tidigare, men nu har inflationen gått ner ordentligt (även om vi sett en viss ökning den senaste tiden). En återgång till stabila priser och låg inflation är nu efter Trumps utspel i går mindre trolig.

Detta kommer att leda till urholkad köpkraft och en sämre ekonomisk utveckling. Det blir svårare att minska arbetslösheten, som redan nu ligger på en alldeles för hög nivå. Den återhämtning i den svenska ekonomin alla hoppades på är nu mindre sannolik.

Ja, det är fara värt att den brinner inne. Det barkar åt skogen. För Trumps handelspolitik är dåliga nyheter, mycket dåliga nyheter.

Håkan A Bengtsson