ledare När sekretessen bara skyddar fuskande företagare och försämrar chanserna till jobb på schyssta villkor måste det bli ett slut på den politiska långbänken. Efter decennier av utredande är det hög tid att skapa ordning och reda på arbetsmarknaden.
Den organiserade brottsligheten oroar flest medborgare. Lag och ordning är den näst viktigaste samhällsfrågan att ta itu med, visar den senaste redovisningen av trender och översikter från SOM-institutet.
Men istället fortsätter villkoren på arbetsmarknaden försämras via utbrett fusk och kriminalitet i branscher där framförallt LO-medlemmar jobbar. Brott som även har koppling till organiserad brottslighet.
Inför EU-medlemskapet och EU-utvidgningen 2004 sa politikerna att vi klarar oss utan övergångsregler. LO:s oro för sämre ordning och reda på arbetsmarknaden avfärdades.
Facit visar att farhågorna var befogade. Naivitet och glädjekalkyler ersatte försiktighetsprincipen.
Sveriges styrka, öppenhet och tillit, har också blivit dess svaghet, och lett till utnyttjande av arbetskraft, lönepress, fusk och brottslighet, i en rad stora sektorer, där LO-medlemmar arbetar.
I transportbranschen är fusket omfattande, trots att lagen skärptes för flera år sedan just med syftet att motverka oschysst konkurrens. Olagliga inrikestransporter är idag lika vanligt som 2015. Straffavgifterna är för låga och lagen alltför vagt skriven, fastslår logistikforskaren Henrik Sternberg.
Åkerierna hittar kryphålen och även stora aktörer som DHL och Postnord har använt sig av transportörer som bötfällts för att de brutit mot reglerna, visar en granskning i SVT. Skärpta regler i det nya mobilitetspaket som EU-parlamentet röstade igenom förra året kommer bara att förbättra läget på vägarna om kontrollerna skärps. Som Transports ordförande Tommy Wreeth konstaterar behöver trafikpolisen resurser och verktyg som den för närvarande inte har.
Det handlar inte om att stänga ute omvärlden, utan om att stänga ute brottsligheten.
Fusk och kriminalitet påverkar även Tullverket som än så länge saknar tillräckliga verktyg att ta sig an omfattande smuggling av stöldgods. Skatteverket och andra myndigheter har små möjligheter att göra något åt missbruk av arbetskraftsinvandrare.
Med andra ord har rättsstaten svårigheter att göra sitt jobb och skydda befolkningens liv och egendom, eftersom personal, pengar, samt tillräckligt lagstöd för att upprätthålla kontrollen saknas.
De myndigheter som ska samverka mot brottslighet och arbetslivskriminalitet ropar sedan länge på möjlighet att kunna utbyta nödvändig information.
Tillsammans med Svenskt Näringsliv ska LO samverka regionalt och nationellt med åtta myndigheter för att försöka stävja missbruk och krympa den grå zonen. Syftet är att ge stöd åt de företag som vill konkurrera på schyssta villkor. Företag som vill vara hederliga får allt svårare att konkurrera med dem som erbjuder jobb till en tredjedel av priset. De tvingas antingen in i en gråare sektor eller så ger de upp och lägger av.
Men så länge sekretessregler hindrar Skatteverket att ens tala om för en annan myndighet att ett visst företag har fel adress blir satsningen »ett absurt uppdrag, där vi ska göra saker utan att få redskapen«, förklarade Pia Bergman, expert på ekobrott och arbetsmarknadskriminalitet, på LO:s webbinarium om arbetslivskriminalitet.
Krav på sekretessbrytande regler har ställts i decennier, rapporter och utredningar har avlöst varandra, utan resultat.
Det är dags att trycka på grönt-knappen för den senaste i raden, Mikael Sjöbergs utredning som ger förslag på vad som behövs för en fortsatt myndighetssamverkan, säger Pia Bergman, med helhjärtat instämmande av LO.
»Det krävs inte grundlagsändringar. Det är inte integritetshämmande. Myndigheter måste kunna utväxla information. Annars får det absurda konsekvenser«, sammanfattar Pia Bergman.
Myndigheter ska kunna utbyta information, precis som a-kassan gör med Försäkringskassan, säger LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin, som beklagar att frågan fortfarande undviks i politiken.
Särskilt byggbranschen har stora problem, enligt Lennart Weiss, kommersiell direktör på byggbolaget Veidekke. Han samarbetar med Byggnads sedan 10 år för komma åt fiffel och falska uppgifter hos utländska underentreprenörer. Även bakom en snygg fasad gömmer sig skenanställningar, felrapporterade löner, obetalda skatter och sociala avgifter. Nio av tio fuskar, säger han. Hur ska en svensk byggjobbare som kostar 400–500 kr i egenavgifter konkurrera med ett pris på 100–150 kr? »Särskilt illa är det att offentliga beställare ofta slarvar med kontrollen och går på lägsta pris. Väljer du det är det oftast en skurk.«
Det är väldigt nära att de här strukturerna tar över, menar han.
Men allt är ändå inte nattsvart:
Vad gäller de sekretessbrytande regelverken är åtminstone Anna Johansson (S), ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott, övertygad om att de behövs:
»Vi hoppas få riksdagens stöd och ser ett större intresse men vad innebär när det kommer skarpa förslag får vi se.«
Även för arbetskraftsinvandringen finns nu möjlighet att göra något politiskt, menar hon:
»Samtidigt som vi har flera hundratusen arbetslösa kan arbetsgivare fritt rekrytera cykelbud från Pakistan. Det är vansinne och skapar orimliga villkor och utnyttjande!«
Det är inte frågan om vi och dom. Ordning och reda i arbetslivet handlar inte bara om att skydda arbetares liv och hälsa och inkomster i Sverige.
Genom vår svaga reglering blir vi även ansvariga för utstationerade byggjobbare som faller, eller chaufförer som kör för usla villkor. Sveriges slarv missgynnar alla arbetares rätt till kollektivavtalad lön och en bra pension, både utomlands och i Sverige.
Det handlar inte om att stänga ute omvärlden, utan om att stänga ute brottsligheten.
När Sverige inte i tid byggt de resurser och skaffat de instrument som behövs påverkas både utrikes och inrikes arbetskrafts livsvillkor och hälsa. Slavarbetet som vi fördömer finns i vår egen källare.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
