70 000 kvinnor har övergett sin rädsla och skam och berättat om de övergrepp de varit med om. Manliga kulturprofiler och mediehjältar har fallit som furor i stormen Men vad gör vi nu, konkret och politiskt? Den gångna veckan har varit full av uppslag och förslag.
Under två månader har Metoo-kampanjen gått som en stormvind genom samhället.
Det har varit starka känslor av de kvinnor som inte längre velat vara tysta och de män som försökt försvara sin makt. Men vad gör vi nu, konkret och politiskt? Den gångna veckan har varit full av uppslag och förslag.
Regeringens förslag i veckan om en samtyckeslag kommer förmodligen att resultera i att fler våldsmän kan ställas inför rätta. Men kommer de verkligen att bli fällda? Som alltid i den här typen av mål står ju ofta ord emot ord.
Förslag om skärpta straff förespråkas av flera riksdagspartier. Det är kanske en väg att gå, även om forskningen visar att straff möjligen är avskräckande när det gäller mindre förseelser, men sällan är det för grövre brott.
Det är besvärande för domare och poliser att Metoo-kampanjen visat att sexism finns också bland dem.
Förlängda preskriptionstider kan verka lockande för kvinnor som alltför länge tigit om vad de varit med om. Men svårigheterna att få våldsmän fällda ökar förstås om du flera år efter övergreppen inte har teknisk bevisning eller vittnen som längre minns.
Svensk polis och svenskt rättsväsende är knappast heller rustat för den anstormning av anmälningar som nu borde komma.
Det är besvärande för domare och poliser att Metoo-kampanjen visat att sexism finns också bland dem. Stora insatser behövs därför både i jurist- och polisutbildningen för att öka medvetenheten om sexualbrotten.
Den rådande poliskrisen får inte heller bli en förevändning för fortsatta usla förundersökningar och ett taffligt bemötande av våldsoffren.
Ska vi tillsätta en nationell kriskommission i meetoo-frågan? Erfarenheten av kommissioner som ska söka sanningen och utkräva ansvar är inget vidare. Men här handlar det inte om det, utan att sortera och värdera problemen. Vad kan skolan göra? Behöver kvinnojourerna större ekonomiskt stöd? Ska polisen få nya direktiv? Så en kommission behövs.
De uppslag som här nämnts handlar om hur vi hanterar våldtäkter och sexuella trakasserier när de redan skett, när den viktigaste och svåraste frågan borde vara hur man förebygger övergrepp.
Där är förslaget om att avskaffa anställningsformen allmän visstid det klart mest intressanta.
För det ju inte sällan kvinnor i otrygga jobb som utnyttjas och som sjukskriver sig.
Med riktiga anställningar kan man lättare säga ifrån.
Avskaffar vi dessa jobb försvinner inte sexuella trakasserier. Men de borde rimligtvis bli färre. Därför är en sådan reform oerhört angelägen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
