Trygghet för studenter viktigare än någonsin

debatt Studenter faller utanför det skyddsnät andra tar för givet. Samtidigt som pandemin slagit hårt mot studier, jobb och studenters psykiska hälsa. Det är orimligt. Nu krävs åtgärder för att trygga studenters situation, skriver Mimmi Rönnqvist, ordförande Saco studentråd.

Om du är anställd och är med i a-kassan så får du ersättning om du blir arbetslös. Om du blir sjuk, så kan du vara sjukskriven och sedan rehabiliteras tillbaka till ditt arbete. Om du blir gravid har du möjlighet att få havandeskapspenning ifall ditt jobb kan innebära risker för dig eller ditt barn. Det ger en nödvändig trygghet – inte minst under en pandemi.

Men tyvärr omfattar detta inte studenter, som går miste om stora delar av det svenska socialförsäkringssystemet.

Pandemin har slagit hårt mot arbetsmarknaden med en ökad arbetslöshet som följd. För nyexaminerade är det svårare än vanligt att få ett kvalificerat jobb efter examen. Samtidigt kan nyexaminerade studenter inte få a-kassa om de inte får jobb. Det skapar en situation där många står utan inkomst eller tvingas ta första tillgängliga arbete efter examen. Det kan göra det svårare att etablera sig inom sitt yrke.

Dessutom riskerar det att skapa en undanträngningseffekt där akademiker tar mindre kvalificerade jobb från andra grupper. Lösningen är ett examensvillkor i a-kassan. Genom det kan studenter få tid och möjlighet att hitta ett jobb kopplat till sin utbildning. Allt annat är ett samhällsekonomiskt slöseri.

En annan lucka i skyddsnätet för studenter är sjukförsäkringen. Redan innan pandemin löpte studenter i åldrarna 18–29 betydligt större risk att drabbas av psykisk ohälsa än jämnåriga yrkesverksamma (Folkhälsomyndigheten 2018). Trots det kan studenter inte bli sjukskrivna på deltid.

Idag är det bara möjligt att vara sjukskriven på halvtid om studenten har en väldokumenterad sjukdom med risk för ett eller flera återfall inom en ettårsperiod. Inom den definitionen är det näst intill omöjligt för en student som exempelvis lider av utmattningssyndrom att kunna ta sig tillbaka till sina studier genom att långsamt trappa upp sin studietakt. Det gör många studenter slås ut från sin utbildning.

Studenternas inkludering i socialförsäkringssystemet handlar om hur vi som samhälle ser på högre studier.

Även studenter behöver måste kunna bli sjukskrivna på deltid (25 %, 50 %, 75 %), både för att förebygga svårare sjukdom och för att ha möjlighet att rehabiliteras tillbaka till sina studier. Dessutom behöver lärosätenas ansvar för studenter som blir sjuka av sina studier förtydligas.

En ytterligare brist i skyddsnätet är det faktum att studenter som blir gravida under sina studier inte har möjlighet att få havandeskapspenning. Inte ens nu, när gravida under vecka 20–36 räknas som riskgrupp för covid-19, har detta ändrats.

Detta trots att studenter inom exempelvis vård eller skola kan ha tunga och krävande moment i de verksamhetsförlagda delarna av sin utbildning, och riskera att utsättas för smitta. Det är ytterst allvarligt. Det borde vara en självklarhet att även studenter ska kunna beviljas havandeskapspenning om studierna innebär en risk för den gravida eller för barnet.

Studenternas inkludering i socialförsäkringssystemet handlar om hur vi som samhälle ser på högre studier. Anser vi att högre studier med en studietakt på 100 procent är en heltidssysselsättning så bör den ge tillgång till samma trygghet som andra heltidssysselsättningar gör.

Det är en förutsättning för att fler grupper ska våga söka till högskolan, och för att vi ska kunna lösa de stora utmaningar som idag finns på svensk arbetsmarknad. Den som investerar i studier ska inte förlora i trygghet!

Mimmi Rönnqvist är ordförande för Saco studentråd. Saco studentråd företräder 100 000 studenter inom Sacofederationen, och är Sveriges största studentfackliga organisation.