Turkiet präglas av minskade friheter, förföljelser av minoriteter och en militärmakt som är stark delvis som ett resultat av Natomedlemskapet.
Enigheten i Sverige för Nato-medlemskap har blivit stor. Det beror på att vi vill rädda vår demokrati mot Putin. Och Nato tillkom mot Stalin och av främst de som kämpat mot Nazi-Tyskland.
Avgörande för om vi kommer med i Nato är nu Turkiet och Erdoğans personlighet. Turkiet är det enda Natoland som har nära kontakter med Putin. Under det ryska kriget mot Ukraina har Ryssland isolerats. Men Turkiet har underlättat de ryska möjligheterna till leveranser.
Det är talande att Erdoğan vägrar att erkänna folkmordet
Turkiet är inte längre en demokrati, utan Erdoğan har sett till att han som president har odemokratisk makt, som kontroll över medier och domstolar. Åtskilliga parlamentariker har fängslats. Turkiet har presidentval i maj och det är omöjligt att Erdoğan inte blir omvald.
Till detta kommer att Erdoğan förföljer minoriteter, främst kurder.
Dessutom tar han inte avstånd från det folkmord som Osmanska riket, Turkiets föregångare genomförde. 1915–25, planerat av rikets högsta ledning, mördades 1,5 miljoner kristna invånare: assyrier, syrianer, armenier, pontiska greker. Turkiet bildades strax efteråt och blir nu 100 år. Sveriges riksdag fattade år 2010 beslut om att erkänna det gamla osmanska folkmordet och dess minnesdag – naturligt eftersom assyrierna är en ganska stor invandringsgrupp och många av dem har släktingar som blev mördade.
Erdoğan var premiärminister till för tio år sedan. I den rollen protesterade han mot att Sverige erkände folkmordet. Erdoğan har sagt att ”det är inte möjligt för en muslim att begå folkmord”.
Dagens Turkiet har naturligtvis inte ansvar för vad som hände för hundra år sedan, men det är talande att Erdoğan vägrar att erkänna folkmordet.
Det gör det allvarligt att Sverige i Natoförhandlingarna med Erdoğan utvisat några kurder, som släppts in i Sverige därför att de hotades av fängelse och nu fängslas de omedelbart i Turkiet. Och Erdoğan har sett till att Turkiet bombat kurdiska områden i norra Syrien och Irak. Det har i viss mån möjliggjorts av att Turkiet som medlem i Nato har en stark militärmakt.
Det är tydligt att Turkiet egentligen inte hör hemma i Nato.
Olle Wästberg
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
