Regeringen har satsat på allt annat än kvinnors hälsa. Klasskillnaderna i hälsa är uppenbara och det är dags att göra något åt det.

Häromveckan låg en exklusiv hälsobilaga särskilt riktad till kvinnor i en av de stora morgontidningarna. Annonser för IVF-befruktning på privata kliniker i Danmark och abonnemang på boxar med GI-mat parades med artiklar om estetisk kirurgi och tips från fitnesscoachen.

Det nya klassamhället Sverige visar sig i sin skamlösa skillnad i hälsa mellan olika grupper av kvinnor och de som mår sämst är de som jobbar i låglöneyrken och har osäkra jobb eller visstidsanställningar. Deras problem är knappast om de ska hinna till yogaträningen utan om de ska ha råd att köpa både busskort och betala hyran den här månaden.

Alla de kvinnor som sliter i välfärden, undersköterskor och hemtjänstpersonal, och kvinnor som jobbar inom städbolag, i handeln och på hotell- och restaurang, har ofta mycket stor stress i arbetet och litet inflytande över det.

Kvinnor som inte har gått ut gymnasiet har haft den allra minst gynnsamma hälsoutvecklingen och för dem har den återstående medellivslängden vid 30 års ålder nästan inte ökat alls under den senaste tjugoårsperioden. För kvinnor med eftergymnasial utbildning i samma ålder har dödligheten minskat med 33 procent. Detta står att läsa om i Folkhälsomyndighetens årsrapport för 2014. Rapporten visar även att spädbarnsdödligheten är högre bland barn vars mödrar har kortare utbildning.

Kvinnor med enbart förgymnasial utbildning löper också högre risk att både insjukna och att dö i cancer jämfört med dem som har längre utbildning och dödligheten i olyckor för dessa kvinnor har fördubblats sedan början av 1990-talet. Hälsan är alltså tydligt klassrelaterad. Vänsterpartiet anser att det är oacceptabelt.

Regeringen har satsat på helt andra saker än kvinnors hälsa. Skatterna har sänkts med cirka 140 miljarder kronor. Deras skattesänkningar är 27 gånger så stora som de sammanlagda satsningarna på välfärden i kommunsektorn. Detta märks på många områden, och även i hälsoutvecklingen.

Det som behövs är en fördelningspolitik som gynnar kvinnor i låglöneyrken, samt ökade utbildningsmöjligheter och tydliga reformer för kvinnor. Så kan vi skapa förutsättningar för en jämlik hälsoutveckling.

Vänsterpartiet har några konkreta förslag:

  • Vi satsar 1,5 miljarder kronor mer till hälso- och sjukvården. Dessa ska gå dit behoven är som störst. Dessutom satsar vi 1 miljard kronor på primärvården och 500 miljoner kronor på att förbättra tillgängligheten och kvaliteten inom förlossningsvården. Vi höjer och värdesäkrar också de generella statsbidragen till kommuner och landsting.
  • Vänstern vill fokusera på förebyggande hälsoarbete med en satsning på vårdcentralerna, särskilt i socialt utsatta områden. Avskaffa tvångs-Lov i primärvården. När vinstdrivna företag får välja satsas det på fel ställe, inte där behoven är störst.
  • Sverige bör också snarast följa WHO:s uppmaning att minska de sociala skillnaderna i hälsa och tillsätta en särskild kommission som analyserar de sociala skillnaderna i hälsa och dess samband med sociala faktorer.

För visst finns det mycket positivt i att människor bryr sig mer om sin hälsa och äter nyttigare mat och rör på sig, men klasskillnaderna i hälsa är uppenbara och det är dags att på allvar agera politiskt för att göra något åt det.

Ulla Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson(V)
Karin Rågsjö, tvåa på V:s riksdagslista i Stockholms stad och län

Låt fler få veta – tipsa Dagens Arena