Bakom Shein och Temus låga priser ligger tvångsarbete och ökade utsläpp.
Fast-fashion är ett begrepp för att beskriva billigt slit-och-släng mode som hoppar på de senaste trenderna lika snabbt som de överger de gamla. Segmentet karaktäriseras av hög omsättning, konstanta nyheter och låga priser. Men förgrundsbolagen inom fast-fashion, som H&M, Gina Tricot och Zara, framstår nästan som hållbara när de ställs jämte de kinesiska e-handelsjättarna Shein och Temu, som går i bräschen för det som kallas ultra-fast-fashion.
Hemsidorna lockar med extremt låga priser och kortare ledtider mellan produktutveckling och hemleverans. En del av affärsidén är att beställa begränsade upplagor baserat på efterfrågan, och på så vis kunna erbjuda en ändlös variation i sortimentet samtidigt som lagerkostnaderna hålls nere. Men det är inte hela förklaringen till det extremt låga prisläget Shein och Temu kan erbjuda, som i kombination med dålig kvalitet och trendkänslighet leder till att plaggen bara bärs ett fåtal gånger innan de kastas.
Marknadsföringsstrategin går ut på att locka småtjejer med kläder för att få dem att göra gratis reklam för plaggen i sina sociala mediekanaler
Båda bolag har anklagats för och ertappats med barnarbete, för giftiga ämnen i plaggen och för att använda sig av bomull från Xinjang-provinsen, där en miljon från den muslimska minoritetsgruppen uigurer internerats i arbetsläger. Produktionen är förlagd i Kina, känt för att arbetsvillkoren är tveksamma samtidigt som facklig organisering – med undantag av det partitrogna fackförbundet ACFTU – är förbjuden. Shein är dessutom ett privatägd bolag och inte aktienoterat, vilket innebär ännu mer begränsad insyn i bolagets struktur och finansiella villkor.
Ultra-fast-fashion innebär inte bara artificiell prisdumpning genom tvångsarbete och exploatering, utan också ökade utsläpp. Årligen orsakar svenska textilkonsumtion utsläpp på ungefär 4 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar hälften av utsläppen från hela den svenska bilismen.
Marknadsföringsstrategin går ut på att locka småtjejer med kläder för att få dem att göra gratis reklam för plaggen i sina sociala mediekanaler. Detta fenomen har till och med fått ett eget ord, ”haul”, som är att inför sina följare packa upp sina nya varor. Barninfluerarnas dolda reklam når varenda unge med Snapchat och Tiktok dagligen och har beskrivits som en av stöttepelarna bakom bolagens framgångar.
I både USA och Europa har det efterfrågats reglering och förbud för att motverka den osunda konkurrens som Shein och Temu bidrar till. Det räcker inte att uppmana enskilda att sluta handla. Frankrike är ett av de länder som gått längst och beslutat om en straffavgift för varje sålt (ultra)fast-fashion-plagg, att återvinning och klimatavtryck ska specificeras i priset samt att förbjuda deras reklam.
Svensk handel har krävt att regeringen agerar på liknande sätt mot bolagen. Den explosionsartade utveckling Shein och Temu har haft under 2020-talet hotar att svenska jobb och skatteintäkter går förlorade. 7 av 10 svenska e-handelskonsumenter har uppgett att de handlat från Shein och Temu.
Vi ska tävla på en global marknad, men inte mot rovkapitalister som äventyrar både konsumenternas och producenternas säkerhet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
