debatt Vänsterns fixering vid hyresrätter har blivit en fattigdomsfälla. Ska vi lyckas bryta klassklyftorna för nästa generation krävs en ny bostadspolitik som gör det enkelt för fler unga att komma in på bostadsmarknaden på riktigt, skriver KDU:s Nike Örbrink.
Hela 9 av 10 unga vill äga sitt boende inom en femårsperiod, men faktum är att det endast är ungdomarna från kapitalstarka familjer som har en riktig chans. I 13 av 25 städer nekas en genomsnittlig 28-åring att köpa en etta och i Stockholm krävs det att man klarar fasta utgifter på ca 18 000 kr i månaden för en genomsnittlig lägenhet.
Lösningen för de som har råd, blir därför oftast att en förälder med högre inkomst går i borgen eller tar en del av lånet. Ungdomar som saknar kapital hemifrån tvingas däremot alltför ofta skriva på dyra andrahandskontrakt. Detta är ett svek mot klassresan och den sociala rörligheten för nästa generation.
Den som äger sin bostad får också ta del av vinsten när priset på bostaden höjts efter några år. Avbetalning av lån innebär också att månadskostnaderna till stor del blir ett sparande. Den som hyr har oftast högre boendeutgifter i månaden, men får inte ta del av kapitalökningen på bostaden. Detta gör att de från ekonomiskt starka familjer kommer in och dessutom kan tjäna på bostadsmarknaden, medan de från ekonomiskt svagare familjer, endast förlorar på den. Detta cementerar klassklyftorna.
Att det har blivit som det blivit har många orsaker men den främsta är vänsterns fixeringar vid hyresrätter. Byggandet av dyra hyresrätter och snedvriden marknad har minskat utbudet av bostadsrätter på marknaden. Efterfrågan blir således stor och priset på ettor har skjutits i höjden.
Det känns nästintill omöjligt att slå sig in på bostadsmarknaden som ung idag. Kreditrestriktioner och amorteringskrav gör att det är svårt att få lån, även om man har en stabil inkomst. Ska vi lyckas bryta denna segregation måste det inte bara byggas fler bostadsrätter. Det måste även bli enklare att ta lån och fler unga måste få upp ögonen för sparande redan i tidig ålder.
KDU vill därför se:
- Ett automatiskt bostadssparande: På samma sätt som pensionssparande bör den som börjar extrajobba också automatiskt spara till en kontantinsats. Den som bosparar 500 kronor i månaden skulle alltså också betala 400 kronor mindre i skatt. Även om sparandet bör vara frivilligt, så skulle detta hjälpa fler att få upp ögonen för sparande. Dessutom skulle den som extrajobbar få behålla mer pengar i plånboken varje månad.
- Startlån: Likt våra grannländer i Norden behöver Sverige bli bättre på att hjälpa unga att få lån. Ett statligt startlån för förstagångsköpare på max 300 000 skulle hjälpa fler unga, oavsett ekonomisk bakgrund, till ett första steg in på bostadsmarknaden.
- Se över kreditrestriktioner och amorteringskrav: De tuffa amorteringskraven och kreditrestriktionerna gör det svårt för även den som har en stadig inkomst att få lån.
- Hyrköp: På så sätt skulle delar av hyran gå till att köpa bostaden. På så sätt skulle den som försatts i dyr hyresrätt successivt öka ägandet i bostaden och därmed kunna ta del av kapitalökningen på bostaden.
En övervägande majoritet av dagens unga vill äga sin egen bostad men fortfarande ligger det största fokuset på hyresrätter. Det är sorgligt, inte minst när det befäster klassklyftorna. Det borde inte bara vara de som kommer från rika familjer som ska få kunna köpa sig en egen bostad.
Nike Örbrink
förbundsordförandekandidat KDU Sverige
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
