Ledare Risken för krig och väpnade konflikter ökar när demokratin undermineras. Det är ett av flera skäl till varför det är oroande att demokratin i världen har urholkats under de senaste 20 åren. I Ryssland har en försvagad demokrati gått hand i hand med en aggressiv militär politik.
Flera militärkupper i Västafrika har avlöst varandra den senaste tiden. I Burkina Faso tog militären makten tidigare i år, i Guinea 2021 och i Mali har militärkupper genomförts både 2020 och 2021. Utvecklingen i Västafrika är ett av flera tecken på att demokratin trängs tillbaka. I alla dessa länder fanns allvarliga brister i de politiska systemen redan tidigare, men genom kupperna har demokratin definitivt sopats bort.
Under flera decennier utvecklades världen i demokratisk riktning. Under 1970-talet demokratiserades Spanien och Portugal. Under 1980-talet skedde en liknande utveckling i Latinamerika. Berlinmurens fall 1989 öppnade för en demokratisering i Östeuropa och året därpå frisläpptes Nelson Mandela efter att ha tillbringat nästan 10 000 dagar i fängelse. Sydafrika blev demokratiserat, liksom många andra stater på den afrikanska kontinenten.
Fria medier och politisk opposition sammankopplat med fria demokratiska val.
Men trenden mot ökad demokrati har brutits. V-Dem Institute vid Göteborgs universitet mäter länders grad av demokrati och den demokratiska utvecklingen. I institutets senaste rapport konstateras att världen i dag befinner sig på ungefär samma demokratiska nivå som 1990.
En orsak till den negativa trenden är att militär tar över makten och politiska val skrotas. Men den stora negativa trenden är en annan – att allt fler länder utvecklats också i riktning mot elektorala autokratier.
De genomför politiska val, men dessa är behäftade med fusk och oegentligheter och kan därför inte betecknas som rättvisa och fria.
Drygt två tredjedelar av världens befolkning lever i länder som antingen är diktaturer eller elektorala autokratier.
Ett oroande tecken är att flera stora länder som dominerar världen ekonomiskt, politiskt och militärt har rört sig i riktning mot minskad demokrati. Ryssland befinner sig i en helt egen kategori. Putins envälde har lett till förödande konsekvenser. Men när det gäller utvecklingen mot minskad demokrati finns fler länder att nämna.
I V-Dems rapport nämns bland annat Indien som under det hindunationalistiska styret omvandlats till en elektoral autokrati. Andra mäktiga länder som förflyttats i auktoritär riktning är Brasilien och Turkiet. Kina har länge varit en diktatur, men har blivit mer repressivt vilket fått negativa konsekvenser för demokratin i Hongkong.
Även i USA finns djupt oroande tendenser där Trump och många republikaner vägrar att godta resultatet från det senaste presidentvalet och nu försöker ändra i vallagarna i flera delstater i syfte att gynna den egna väljargruppen, bland annat genom rita om valdistrikt och stänga vissa vallokaler (den som vill veta mer rekommenderas att lyssna på Söndag 22.00, avsnittet om amerikansk politik).
V-dem är ett av flera institut och organisationer i världen som mäter demokratins utveckling. Kriterierna skiljer sig en aning mellan dessa olika aktörer, men den sammanvägda bilden är ändå likartad. The Economist konstaterar exempelvis att nedgången för demokratin mellan 2020 och 2021 var den största sedan tidningens index introducerades 2006. Vidare skriver Freedom House att antalet länder där demokratin försvagats har under de senaste 15 års tid varit fler än antalet länder där demokratin har stärkts.
V-dem ger samtidigt det bästa underlaget för när vi bör vara på vår vakt. Institutet menar att den negativa demokratiska utvecklingen ofta följer ett bestämt mönster. Först attackeras media och det civila samhället samtidigt som regeringen sprider falsk information och hånar den politiska oppositionen. I nästa skede undermineras det politiska valsystemet. Konsekvenserna blir allvarliga, däribland finns en stark korrelation mellan underminerad demokrati och ökad risk för militära konflikter.
Av detta går det att dra flera politiska slutsatser. En är att försvaret av fria medier och utrymme för politisk opposition är nära sammankopplat med försvaret av fria demokratiska val.
En andra är att det behövs en fränare kritik av stater som påstår att de är fungerande demokratier, men systematiskt manipulerar de politiska valen.
En tredje är att försvaret av demokratin är en avgörande komponent för att skapa fred och säkerhet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
