Utbildningsväsendet verkar inte vilja ställa sig frågan om sakkunskaperna eleverna lär sig i dag är de som kommer att efterfrågas i morgon. Det skriver Emma Gustafson, regionchef, Ung Företagsamhet Stockholm.
Årets bästa UF‐lärare 2010 sa en gång att vinnare ser möjligheter och förlorare ser hinder. Om man följer det resonemanget är det oroande att höra hur den svenska skoldebatten präglas av Armageddon‐profetior och skräckscenarier. Svensk skola är på många sätt bättre än någonsin.
Få andra organisationer, om någon, har en bättre insyn i den svenska skolan än Ung Företagsamhet. Vi träffar dagligen elever, lärare, skolledare och skolpolitiker på hälften av Sveriges gymnasieskolor. Den bild vi får av att vara ute på skolorna stämmer inte med den bild som målas upp i skoldebatten eller på experternas kontor.
Vi ser fantastiska lärare som brinner för sina elever och elever som lär sig mer än de någonsin gjort tidigare. I en tid då debattörer panikartat varnar för skolans sjunkande resultat ser vi elever som är bättre än någonsin på att föra sin talan, lösa problem och njuta av sin gymnasietid. Fakta och sakkunskaper är ovärderliga för våra elevers möjlighet att lyckas i yrkeslivet.
Frågan utbildningsväsendet inte verkar vilja ställa sig är huruvida sakkunskaperna eleverna lär sig i dag är de som kommer att efterfrågas imorgon, och finns det delar i elevernas utbildning som saknas?
Sedan sommaren är entreprenörskap ett eget ämne på gymnasiet vilket visar på att utbildningssverige trots allt har förstått att faktakunskaper inte räcker. Det krävs andra kompetenser för att lyckas i yrkeslivet. Att entreprenörskap sedan förenklats till kreativitet och självförtroende är farsartat.
Kreativitet och självförtroende är förvisso centrala egenskaper för en entreprenör men begreppet innefattar så mycket mer. I slutändan handlar entreprenörskap om att omsätta sina förmågor till något värdeskapande. Slutprodukten innebär att förmågorna ska generera ett mervärde för antingen en arbetsgivare eller den egna entreprenören.
Entreprenörskap är inte svaret på allt, men ämnet syftar till att förbereda medborgare på ett sätt som inget annat ämne på gymnasiet gör. För oss handlar entreprenörskap om att kunna verka i ett större samhälle, att förstå hur världen hänger samman och att utifrån det skapa ett värde inte bara för en näringsidkare, utan för samhället i stort.
Vi oroas av att höra beslutsfattare prata om skolan och elever som produktionsmedel och inte som deltagande medborgare. Det handlar inte om att göra eleverna anställningsbara, utan i stället om att göra dem omställningsbara – att skapa en flexibel och möjlighetsorienterad befolkning. För vem vet vilka yrken som finns om trettio år? Bör inte alla gymnasieungdomar få samma möjlighet att forma sin egen roll i samhället, vare sig den blir företagare eller anställd?
Den svenska lärarkåren är en högutbildad och kompetent yrkeskår. Därför är det förvånande att de vid implementeringen av entreprenörskapsämnet behandlas som mindre förstående drönare. Varför erkänner inte våra makthavare, både inom politik och inom näringsliv, att de står maktlösa inför den nya typ av samhällsekonomi som stundar och faktiskt behöver lärarkårens hjälp med att utbilda en ny typ av samhällsmedborgare?
Det är dags för regeringen och Skolverket att enas om vad entreprenörskap som skolämne egentligen är. Om det inte sker spelar det ingen roll hur välutbildade lärarkåren är. Är det floskler eller en vision om en ny samhällsmedborgare? Ska alla människor få möjligheten eller bara några? Vi är många som otåligt väntar på tydliga direktiv från myndigheterna – väntar vi förgäves?
Emma Gustafson, regionchef, Ung Företagsamhet Stockholm
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
