Idag beslutar regeringen att barnkonventionen ska bli till lag. Det är ett stort steg i rätt riktning, men det är naivt att tro att en lag kommer lösa alla problem, skriver Unga Örnars förbundsordförande, riksdagsledamot Anders Österberg (S).
Samtidigt som lagen klubbas oroas flera remissinstanser såsom Migrationsverket, Statskontoret, Kammarrätten och Uppsala kommun av intressekonflikter vid tillämpningen av lagen och de kostnader som kommer att uppstå när konventionen blir lag.
Unga Örnar är en av de organisationer som har drivit att göra den till lag. När flera remissinstanser kritiserar den kommande lagstiftningen låter det som att de tror att förespråkare av barnkonventionen som lag tror att alla problem kommer att lösa sig automatiskt. Så är det självklart inte.
Lagstiftning är inget trolleritrick som löser allt. Vi är medvetna om att det finns utmaningar och det kommer att krävas fler förslag från regeringen för att barnkonventionen som lag ska få avsedd effekt.
Det kan till exempel handla om kunskapshöjande insatser till myndigheter, kommuner och landsting.
Vaga och oprecisa formuleringar utgör ett problem, sägs det. Vaga formuleringar är dock inget unikt för konventionstexter.
Exempelvis innehåller Socialtjänstlagen mycket målformuleringar. Relativt snart efter att barnkonventionen blir lag utvecklas rättspraxis som ger stöd i tolkningen.
Barnkonventionen som helhet kan också ge vägledning vid tolkningen liksom bland annat barnrättskommitténs allmänna kommentarer. Erfarenheter från Norge visar att tillämpningen upplevs som relativt problemfri.
Vad är då syftet med att vi driver barnkonventionen som lag? Sverige ratificerade barnkonventionen för 26 år sedan och sedan dess är Sverige folkrättsligt bunden av barnkonventionen. Men den gäller inte som svensk lag.
I stället har Sverige valt att anpassa våra lagar så att de ska stämma överens med bestämmelserna i barnkonventionen och säkra barns rättsliga ställning.
Det arbetet har dock gått för långsamt. Genom en mängd nationella och internationella rapporter från myndigheter och FN:s barnrättskommitté uppdagas till exempel att det finns geografiska och socioekonomiska skillnader i hur barns rättigheter följs.
Att göra barnkonventionen till lag är en viktig signal om vilken betydelse regeringen lägger vid barns rättigheter. Men signalpolitik är inget självändamål.
Unga Örnar vill se en reell skillnad i hur barn hanteras som självständiga rättighetsbärare i exempelvis rättsprocesser och i socialtjänsten.
Unga Örnar vill se en reell skillnad i hur barn hanteras som självständiga rättighetsbärare i exempelvis rättsprocesser och i socialtjänsten, och hur barn faktiskt får information och kunskap om sina rättigheter.
Att göra barnkonventionen till lag förväntas också innebära att utformandet av annan lagstiftning påverkas mer än hittills och att barns rättigheter får en mer framskjuten plats i debatten.
Rättsväsendet är i sina remissvar skeptiska. Liksom när det handlade om förbud mot barnaga, förbud mot sexköp och åtgärder för att motverka våld i nära relationer.
Åtgärder som i dag känns självklara. Det borde dock inte hindra regeringen att föra utvecklingen framåt.
Liksom i jämställdhetsarbetet är frågor om barns rättigheter i mångt och mycket en fråga om maktbalansen i samhället. Sverige ska vara ett av de bästa länderna att växa upp i.
Med detta viktiga steg visar vi att Sverige kommer att fortsätta att vara ett föregångsland i frågor som rör barns rättigheter, det här stärker vår svenska samhällsmodell.
Anders Österberg, är förbundsordförande Unga Örnar och riksdagsledamot (S)
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
