Unga utrikes födda kvinnor har svårt att hitta jobb 

debatt Unga utrikes födda kvinnor har högre utbildning än män i samma grupp, men de har ändå svårare att få jobb. Det visar en ny rapport från MUCF. Nu behövs mer forskning och anpassade insatser för att stötta de här kvinnorna, skriver Lena Nyberg, generaldirektör för MUCF.

Unga kvinnor födda utrikes, och framförallt de födda utanför Europa, har en svagare position på den svenska arbetsmarknaden än andra jämnåriga. De upplever att de diskrimineras och bemöts fördomsfullt av arbetsgivare. De som bär slöja är särskilt utsatta.

Coronapandemin har medfört att det blivit svårare för alla unga att få ett första jobb eller en praktikplats. Arbetsmarknadsläget riskerar att särskilt drabba unga utrikes födda kvinnor som, oavsett konjunktur, har svårt att få jobb. Även om kvinnorna har en högre utbildning ser det ut som om de stöter på många fler hinder än vad andra unga gör. Kvinnorna har – oavsett utbildningsnivå – i högre grad låga inkomster, vilket kan innebära att de har lågavlönade arbeten, otrygga anställningar och mer sällan tillsvidareanställningar.

Det framkommer i rapporten Unga utrikes födda kvinnors etablering i arbetslivet. En analys av hinder och möjligheter som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, överlämnar till regeringen den 15 mars.

I dag yrkesarbetar 52 procent av unga utrikes födda kvinnor i åldern 20–29 år, för jämnåriga utrikes födda män gäller 67 procent. Motsvarande siffor för inrikes födda kvinnor är 73 procent och 79 procent för män. Bland dem som inte arbetar är studiebidrag eller studielån den vanligaste inkomstkällan.

Traditionella könsroller kan också vara ett hinder när dessa unga kvinnor söker jobb. Tidigare forskning visar att det är vanligare att kvinnor från länder med mer traditionella normer kring könsroller inte arbetar. Att utrikes födda kvinnor tar ett stort ansvar för barn och hem kan vara en delförklaring till att gruppen har svårt att få arbete.

Bland de kvinnor som intervjuats som har barn berättar några att de ibland måste tacka nej till jobb grund av långa resor eller obekväma arbetstider. I vissa fall skulle deras familj bli lidande om de var borta länge ifrån hemmet eftersom de säger att de inte kan räkna med praktisk hjälp från sina män.

Intervjuerna i rapporten pekar mot att diskriminering och fördomsfullt bemötande förekommer i svenskt arbetsliv. Flera kvinnor har upplevt diskriminering, och många berättar att de mötts av rasistiska och fördomsfulla kommentarer i arbetslivet.

Det är vanligt att de begränsar sitt jobbsökande till de arbeten som de tror att de kan få, inte till de som de verkligen skulle vilja ha.

Trots att statistik visar att unga utrikes födda kvinnor i genomsnitt har längre utbildning än unga män – både inrikes och utrikes födda – visar våra intervjuer på att kvinnor med både kort och lång utbildning möter en rad problem. Både tidigare forskning och våra intervjuer visar att språksvårigheter kan vara en bidragande orsak, liksom bristfällig arbetslivserfarenhet och brist på referenser från tidigare arbetsgivare.

Den som saknar kontakter, nätverk och referenser har en sämre position än andra på den svenska arbetsmarknaden.

Kvinnor som bär slöja möter fördomar och rasism i högre grad än andra visar våra intervjuer. Slöjan ses som ett hinder i arbetet och arbetsgivare antar att kvinnorna varken kan arbeta eller kommunicera med män. Det finns kvinnor som nekas jobb på grund av att de bär slöja. En kvinna formulerar det med orden: ”Jag bara fortsätter att söka jobb tills jag får ett jobb. Tills någon accepterar mig sådan som jag är helt enkelt. Jag kanske kan känna mig lite obekväm inuti men jag bara kör på för jag måste ju leva.”

Kvinnorna som intervjuats vittnar om hur svårt det är att ens bli kallad till en arbetsintervju. Det är vanligt att de begränsar sitt jobbsökande till de arbeten som de tror att de kan få, inte till de som de verkligen skulle vilja ha.

Kvinnor som är eller har varit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck lider ofta av psykisk och fysisk hälsa som försvårar arbete. De kan hindras ifrån att få plugga vidare eller komma ut i yrkeslivet eftersom det anses oförenligt med hustru- och mammarollen. Myndigheternas insatser och stöd för att hjälpa dessa kvinnor är fortfarande bristfälliga.

Det finns ett stort behov av förebyggande och kunskapshöjande arbete kring hedersrelaterat våld och förtryck. Skolan har fortsatt en viktig roll i att på ett bättre sätt upptäcka när flickor misstänks utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. En viktig del är också att se till att unga kvinnor när de går i skolan får möjlighet att komma ut på praktikplatser och få arbetslivserfarenhet.

Arbetsförmedlingens pågående omstrukturering och förändrade roll riskerar att särskilt drabba unga utrikes födda kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det behövs krafttag för att kvinnorna verkligen ska bli inkluderade i yrkeslivet och ses som den viktiga resurs de är. I Arbetsförmedlingens projekt Jämställd etablering kartläggs och valideras både formell och informell kompetens för utrikes födda vilket verkar ha gett goda resultat för utrikes födda kvinnor.

• Mer forskning behövs om vilka arbetsmarknadspolitiska insatser som fungerar för unga utrikes födda kvinnor.
• Framtida uppföljningar av Arbetsförmedlingens verksamhet bör särskilt beakta hur de fristående aktörernas rustnings- och matchningsinsatser bidrar till utrikes födda kvinnors etablering i arbetslivet.
• Utveckla och målgruppsanpassa språkutbildningen för utrikes födda kvinnor och kombinera med arbetsplatspraktik.
• Intensifiera arbetet mot diskriminering, kränkningar och trakasserier i arbetslivet.  Utveckla nya strategier på den svenska arbetsmarknaden för att motverka stereotypa uppfattningar hos arbetsgivare gentemot utrikes födda kvinnor.
• Fler studier behövs kring hur föräldraledighet och omsorgsansvar påverkar unga utrikes födda kvinnors sysselsättning, yrkesval, karriärutveckling och livsinkomster.
• Det våldsförebyggande arbete och de insatser som ges till kvinnor som lever och har levt i hederskontexter behöver i högre utsträckning systematiskt följas upp och utvärderas.

Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF 

Fakta:

Resultaten i MUCF:s rapport Unga utrikes födda kvinnors etablering i arbetslivet. En analys av hinder och möjligheter bygger på

• intervjuer med 22 unga utrikes födda kvinnor i åldern 20–29 år som MUCF genomfört under hösten 2020.
• intervjuer med 26 hedersutsatta kvinnor som gjordes inom ramen för Storstadskartläggningen under 2017 och 2018.
• enkätsvar från MUCF:s nationella ungdomsenkät 2018 för nästan 3000 unga i åldern 16–25 år.
• registerdata för år 2018 från Statistiska centralbyrån för alla unga i åldern 16–29.