Det behövs fler vägar till högskolan om det livslånga lärandet ska fungera. Men de förslag som finns i den nya tillträdesutredningen möter inte äldres och yrkesverksammas behov av kompetensutveckling, skriver Unionens ordförande Martin Linder.
Unionen välkomnar många av förslagen i den statliga Tillträdesutredningen som nyligen överlämnades till ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson (S). De föreslagna förändringarna ska leda till ett enklare system som öppnar fler vägar in i högskolan.
Det är bra att vuxna som saknar gymnasieexamen ska kunna skriva ett nationellt behörighetsprov och att prövning av reell kompetens blir kvar.
Det är också välkommet att meritpoängen avskaffas – ett system som är skadligt för den breddade rekryteringen.
Men det finns brister i utredningen.
Förslagen möter nämligen inte behovet av tillträde till högskoleutbildning som finns hos äldre och yrkesverksamma.
Det skulle drabba inte bara Unionens medlemmar utan yrkesverksamma på hela arbetsmarknaden som behöver uppgradera sin kompetens.
I dagens arbetsliv förändras kraven på kompetens i snabb takt. Det livslånga lärandet har aldrig varit så viktigt som idag. Företagens och samhällets förmåga att hantera denna strukturomvandling är avgörande för de anställdas trygghet och utveckling i arbetslivet.
Investeringar i kompetensutveckling gör att förändringar blir till nya möjligheter, för medarbetare, företag och samhället.
Det är inte bra att utredningen föreslår att antalet platser som fördelas efter högskoleprovet sänks från minst en tredjedel till minst 15 procent
Det är inte bra att utredningen föreslår att antalet platser som fördelas efter resultat på högskoleprovet sänks från minst en tredjedel till minst 15 procent.
Högskoleprovet är en viktig möjlighet för äldre och yrkesverksamma att konkurrera om platser på översökta utbildningar.
En minskad andel från högskoleprovet ger därmed yrkesverksamma sämre möjligheter att komma in på översökta utbildningar.
Systemet behöver i stället utformas så att det gynnar ett livslångt lärande utifrån såväl individens som samhällets perspektiv.
För kompetensbristen slår hårt mot företagen. Exempelvis behöver ett av tio företag idag tacka nej till nya beställningar, visar en undersökning bland Unionens klubbar.
Anledningen: En illa fungerande kompetensmatchning. Kompetensutveckling och omställning för dem som redan jobbar är därför en nyckelfråga för tillväxten.
Kompetensbristen slår hårt mot företagen. Exempelvis behöver ett av tio företag idag tacka nej till nya beställningar, visar en undersökning bland Unionens klubbar.
Men det finns lösningar:
Regeringen måste ge högskolorna ett skarpt uppdrag att erbjuda studier på deltid, distans och digitalt.
Det är studieformer som passar yrkesverksamma och skulle bidra till nödvändig kontinuerlig kompetensutveckling.
Studiefinansieringen behöver också utvecklas så att de som jobbar faktiskt har råd att vid behov gå tillbaka till skolbänken.
Allt detta kräver ett antagningssystem som är anpassat till yrkesverksammas behov.
Martin Linder är förbundsordförande i fackförbundet Unionen
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
