Den dåliga psykosociala arbetsmiljön måste tas på allvar. Det skriver Daniel Gullstrand, arbetstidsexpert på Unionen.
Fler arbetsplatsolyckor, stigande sjukskrivningstal och ett högt tempo på alltmer slimmade arbetsplatser. Det är på tiden att arbetsmiljöfrågorna på nytt hamnar på den politiska dagordningen. Unionen vill att Arbetsmiljöverket får en psykosocial föreskrift på plats som tydliggör arbetsgivarnas ansvar för det systematiska arbetsmiljöansvaret.
Unionens Arbetsmiljöbarometer för 2013 slår fast att läget är det allvarligaste vi har sett under de åtta år vi gjort vår mätning. Det är dyster läsning. Sedan 2010 minskar förekomsten av systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatserna. Tappet är som störst i år och Unionen ser nu det sämsta resultatet sedan vi började mäta. Bara ungefär 45 procent av arbetsmiljöombuden, mot ungefär 60 procent förra året, uppger att det förekommer ett systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen. Detta trots att det förebyggande arbetet både är lönsamt för företagen och att det ligger ett lagkrav på arbetsgivarna att bedriva detta arbete.
Sedan en tid tillbaka är psykisk ohälsa den vanligaste sjukskrivningsorsaken enligt Försäkringskassan. Mycket av denna ohälsa kan misstänkas vara arbetsrelaterad. Resultatet i årets arbetsmiljöbarometer ger också en god ledtråd till varför – samtidigt som sjukskrivningarna och arbetsolyckorna ökar, minskar förekomsten av systematiskt arbetsmiljöarbete.
I samtliga frågor bedöms den psykosociala arbetsmiljön vara sämre än den fysiska. I de frågor vi kan se förändringar över tid handlar det om försämringar. Årets tapp är dessutom det största vi uppmätt hittills. På dagens slimmade arbetsplatser är arbetstempot högt och tjänstemännen får ofta själva ta ansvar för konjunktursvängningarna när det inte finns kollegor att lämna över arbetsuppgifter till. Stress, arbetsbelastning, chefs- och ledarskapsfrågor och den fysiska arbetsmiljön är de frågor som arbetsmiljöombuden själva prioriterar som de mest angelägna frågorna att arbeta vidare med.
Unionen kräver nu att den dåliga psykosociala arbetsmiljön tas på allvar. Men det är svårt att med befintlig lagstiftning kräva ett bra psykosocialt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljölagen är en ramlag som måste preciseras med föreskrifter för att fungera. I dag finns det nästan 200 föreskrifter som behandlar olika arbetsmiljörisker med allt från kemikaliehantering till arbete med djur. Men för de psykosociala frågorna, som i dag är bland de vanligaste och viktigaste för tjänstemännen, saknas det helt en föreskrift.
Arbetsmiljöverket måste precisera arbetsgivarens ansvar också för psykosociala frågor med en stark föreskrift som bland annat behandlar arbetsmiljörisker som stress, arbetsbelastning, tillgänglighet efter arbetstid, otydliga arbetsuppgifter, den yrkesmässiga utvecklingen, befogenheter och kränkande behandling.
Nyligen meddelade Arbetsmiljöverket att en psykosocial föreskrift kommer att gå på remiss hösten 2014. Det finns också ett brett stöd i riksdagen för en psykosocial föreskrift och nyligen uttalade arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M) sitt stöd för en sådan. Detta är mycket positivt och Unionen hoppas att stödet håller ända fram. En föreskrift skulle ge arbetsgivarna bra vägledning och våra arbetsmiljöombud det stöd de behöver för att kunna verka för en god arbetsmiljö.
Daniel Gullstrand, arbetstidsexpert på Unionen
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
