Det gränslösa arbetslivet är här för att stanna. Men om vi ska hålla ett helt arbetsliv behöver det psykosociala arbetsmiljöarbetet uppgraderas av arbetsgivarna, skriver Unionens pr-chef Åsa Märs.
Dagens arbetsmiljöarbete är anpassat efter en arbetsplats där de anställda står vid löpande band. Men tjänstemännens arbetssituation ser helt annorlunda ut. Unionen ser att tjänstemännen många gånger har svårt att hitta en balans mellan arbete och fritid, och det är privatlivet som drar det kortaste strået.
Det gränslösa arbetslivet är här för att stanna. Men om vi ska hålla ett helt arbetsliv behöver det psykosociala arbetsmiljöarbetet uppgraderas av arbetsgivarna.
Unionen har i flera undersökningar tittat på hur arbetslivet har förändrats för tjänstemän. Traditionellt har arbetet karaktäriserats av tydliga ramar för var, när och hur arbetet utförs. I dag har alltfler tjänstemän arbeten där bestämda tider, platser och innehåll allt mer luckras upp och präglas av gränslöshet.
Unionens undersökningar visar att många tjänstemän känner negativ stress kopplat till jobbet. Allt fler jobbar på fritiden för att hinna med sina arbetsuppgifter. Allt fler lider av sömnsvårigheter.
När tiden mellan arbetsliv och privatliv luckras upp riskerar tjänstemän att överskrida rumsliga och tidsmässiga ramar för att hinna med jobbet. Det kan i ett första steg handla om att öka arbetsinsatsen, dra in på pauser eller hoppa över lunchen. Är inte det tillräckligt kan det hända att man arbetar över den utsatta tiden. Därmed finns det inga tydliga gränser för var och när arbetet slutar. Det kan gå så långt att man börjar jobba på helger och under semestern, eller till och med när man är sjuk.
Arbetsgivaren har ansvar för en god arbetsmiljö oavsett var arbetet sker. Vid hög belastning och höga krav bör tid och möjlighet finnas för återhämtning. Reflektion är nödvändigt för att kunna utvecklas och bli bättre på det man gör. Detta tjänar även arbetsgivaren på. Vid långvarig hög arbetsbelastning, när det varken finns tid för eller ork för kompetensutveckling och kreativitet, riskerar annars företagens konkurrenskraft att urholkas. En för hög intensitet i arbetet kan ge kortsiktiga vinster men stora framtida kostnader för den enskilde, företaget och samhället.
Samtidigt gäller det att ta till vara det positiva i det moderna arbetslivet. När organisation, ledarskap och teknik anpassas till nya förhållanden skapas hållbara och stimulerande arbeten. Detta kräver ett ledarskap där det finns en tydlighet i mål, kvalitetskrav och tidsåtgång för arbetsuppgifterna. Alla måste ges en chans att göra ett bra jobb på ordinarie arbetstid. Dessutom måste tid avsättas till reflektion och lärande. Att ständigt känna sig otillräcklig, och känna att jobbet blir halvgjort, påverkar hela organisationen negativt och därmed företagets framtid.
Arbetsgivarna behöver bli bättre på att bedriva ett arbetsmiljöarbete som är anpassat efter det faktiska arbetslivet. Det psykosociala arbetsmiljöarbetet måste väga lika tungt som det fysiska. För tjänstemännen är det inte höj- och sänkbara skrivbord som är den viktigaste arbetsmiljöfrågan längre, utan belastningen i form av arbetstid.
Åsa Märs, pr-chef Unionen
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
