Personer med funktionsnedsättning är fortfarande exkluderade på arbetsmarknaden. Det är hög tid att regeringen genomför Funka-utredningens förslag, som hela riksdagen står bakom.
Flera grupper på arbetsmarknaden har ett betydligt lägre arbetskraftsdeltagande än genomsnittet. Personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga är en av dessa.
Det finns flera exempel på arbetsgivare som arbetar på ett medvetet sätt med inkludering och att tillvarata människors resurser. Från Unionens sida vill vi göra det vi kan för att bidra till en mer inkluderande arbetsmarknad. Vi har därför tagit fram en checklista, som våra 6102 förtroendevalda i region Stockholm kan använda på sina arbetsplatser. Unionen kan vara ett stöd för arbetsgivare och medlemmar både i anställningssituationer, och om något händer under arbetslivet.
En funktionsnedsättning kan vara medfödd, men den kan också uppstå senare i livet. Ett funktionshinder uppstår när man befinner sig i en miljö som ställer upp hinder för personer med funktionsnedsättning. 16 procent av Sveriges befolkning i åldern 16-64 år uppger att de har någon funktionsnedsättning som exempelvis psykisk funktionsnedsättning, nedsatt syn, hörsel, tal- eller röstproblem eller rörelsenedsättning.
Andelen sysselsatta personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga uppgick 2013 till 55 procent – betydligt lägre än de 79 procent som är siffran för personer med funktionsnedsättning som inte medför någon nedsatt arbetsförmåga.
En stor del av den förstnämnda gruppen har behov av anpassade arbetsförhållanden eller stöd för att kunna utföra sitt arbete. Exempel på sådana arbetsförhållanden är att arbetstempo, arbetsuppgifter eller arbetstid tar hänsyn till individens behov. Det kan vara så enkelt som att få starta arbetsdagen något senare, för att slippa resa i den värsta rusningstrafiken till jobbet.
Ett viktigt bidrag för att skapa bättre förutsättningar är att arbetsgivare ges ekonomiska och praktiska möjligheter att anställa personer med funktionshinder. En utgångspunkt för de nuvarande stöden är att de ska kompensera arbetsgivare för personens nedsatta arbetsförmåga och göra det möjligt för personer med en funktionsnedsättning att få lön och anställningsförmåner som följer eller är likvärdiga med de kollektivavtal som finns i branschen.
Den högsta bidragsgrundande lönekostnaden är 16 700 kronor sedan år 2007, vilket har lett till att stödet har urholkats för både arbetstagare och arbetsgivare. I dag tjänar 99 procent av Unionens medlemmar över 16 700 kronor (omräknat till heltidslöner). Många arbetsgivare får inte heller kompensation för en eventuell nedsatt arbetsförmåga. Ett första steg är att höja taket för den bidragsgrundande lönekostnaden för lönebidrag.
Det är hög tid att regeringen ser till att genomföra Funka-utredningens förslag, som hela riksdagen har ställt sig bakom. Förslagen finns redan, är utredda och borde kunna genomföras direkt.
Karin Skånberg, regionchef Unionen Stockholm
Anne Thelander, likabehandlingsansvarig regionstyrelsen Unionen Stockholm
Fakta: 16 procent av Sveriges befolkning i åldern 16-64 år uppger att de har någon funktionsnedsättning (psykisk funktionsnedsättning, nedsatt syn, hörsel, tal- eller röstproblem, rörelsenedsättning, hjärt-lungproblem, mag-tarmsjukdom, epilepsi mm). Andelen sysselsatta personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga uppgick 2013 till 55 procent.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
