Ledare Trots experters alarmerande varningar och en värld i kris har Donald Trumps administration ägnat två månader åt att tona ner allvaret kring coronaviruset. Det kan komma att kosta Donald Trump mer än bara presidentskapet.
I början av februari stod hela världen på tå av rädsla för coronavirusets utbredning. Läkare varnade för en katastrof och uppmanade till drastiska åtgärder. I Sydkorea genomfördes 10 000 virustest om dagen. I USA hade det sammanlagt genomförts några hundra.
Även där började läkare slå larm. Det första coronafallet hade diagnosticerats i Seattle redan den 21 januari. Men nästan inget hände, och som så mycket annat när det gäller Vita huset under Trump framstår den amerikanska hanteringen av frågan närmast som ett skämt. Dagens Nyheter gjorde nyligen en förtjänstfull genomgång av Trumps långa lista av coronaförnekelser och virus-fake news. Trump har kallat viruset för en komplott från demokraternas sida, skyllt på Kina, hävdat att ett vaccin snart är framtaget och påstått att corona snart är borta från USA, bara gränserna stängs.
Få tester utförts och myndigheternas arbete för att stoppa viruset påbörjades alldeles för sent.
Dessutom utsåg han sin svärson Jared Kushner till ansvarig för krishanteringen. Så många andra fanns inte att tillgå. De i Vita husets administration som kunde något om pandemier har fått sparken eller slutat. Kushner kan uppenbarligen inget om virus eller pandemier, men hans brors svärfar, Kurt Kloss, är läkare, och kort efter utnämningen började denne Kloss ställa frågor i en Facebookgrupp för läkare om någon hade några idéer om hur viruset skulle bekämpas.
Det är lite som om Stefan Löfven skulle vända sig till svenska influencers och tictoc för att hitta rätt metoder i virusbekämpningen. Men lika mycket som det blottlägger Trumps ledarskap visar pandemin bristerna i det amerikanska sjukvårdssystemet. Och den debatten kommer bli än mer intensiv efter coronakrisen.
Trots Obamas försök att inkludera fler i sjukvårdsförsäkringarna saknade enligt United States Census Bureau 27 miljoner av USA:s medborgare helt och hållet sjukförsäkring år 2018. Trump har ännu inte helt lyckats krascha Obamacare, men har gjort en rad försök.
I en artikel i Harvard Business Review lyfter David Blumenthal och Shanoor Seervai fram bristen på primärvård som ett avgörande problem för landets sjukvård. Miljoner amerikaner kan inte gå till en vårdcentral, och i det läge som råder nu vänder de sig istället direkt till akuten, som svämmas över av personer som inte har corona, men som är rädda för att de har det. En bättre utbyggd primärvård hade hanterat krisen bättre. De pekar också på bristen på intensivvårdsplatser och fungerande teknisk utrustning, till exempel respiratorer.
En annan fråga handlar om balansen mellan administrativa kostnader och vilka pengar som faktiskt går till sjukvård. USA lägger mer pengar på sjukvård än de flesta länder, men enligt den medicinska tidskriften Annals of Internal Medicine går hela 34 procent av kostnaderna till administration. Det är en obegripligt hög siffra, som tidskriften förklarar med att USA har så många privata aktörer.
Försäkringsbolagen ska ha sin del av kakan. Sjukvårdsbolagen också. Och i ett så uppsplittrat system ökar redovisningsbehoven och kontrollfunktionernas kostnader. På några punkter delar Sverige samma problem. Inte minst när det gäller tillgången till sjukvårdsplatser och att sjukvården blivit allt mer slimmad av New Public Management-krav. Även här kommer pandemin kräva en utvärdering av de senaste decenniernas sjukvårdspolitik. Gamla system måste omprövas. Sjukvårdspolitiker och administratörer måste se över sin verktygslåda. Svaren kommer inte att vara givna.
Däremot vet vi att USA just nu står inför en mycket svår situation. Få tester utförts och myndigheternas arbete för att stoppa viruset påbörjades alldeles för sent. WHO varnar för att USA är smittans nya epicentrum. I måndags hade 45 000 fall rapporterats och 500 patienter hade avlidit. Och Trump verkar fortfarande inte förstå allvaret.
Samtidigt som WHO riktade blickarna mot USA sade presidenten att allt snart kommer att bli som vanligt igen. Affärerna ska öppna igen. Flygen gå som vanligt. Han inser att en stagnerande ekonomi är ett hot mot hans presidentskap. En galopperande pandemi är ett hot mot mer än så.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
