debatt Arbetslösheten bland akademiker ökar på bred front under pandemin. Allra värst drabbas utrikesfödda och äldre. Nu krävs ett utbildningssprång och satsningar i regeringens budget för att dessa grupper ska få en chans att snabbt komma tillbaka till arbetslivet, skriver Saco och Akademikerförbundet SSR.
Under pandemiåret 2020 passerades en dyster gräns. Då översteg antalet arbetslösa akademiker för första gången 100 000. Under hela året ökade arbetslösheten med runt 27 procent jämfört med 2019, visar en rapport som Saco presenterar idag. Statistiken för de första månader i år visar på en fortsatt stor ökning.
Flera grupper är särskilt drabbade. Utrikesfödda akademiker har till exempel drygt tio procentenheter högre arbetslöshet än inrikes födda akademiker. Sett till ålder är arbetslösheten allra högst bland akademiker över 50 år. Från att i början av 00-talet vara den åldersgrupp som hade lägst arbetslöshet har den idag den högsta.
Varsel och uppsägningar i pandemins skugga har spätt på trenden. I åldersgruppen, 60–64 år, hade, i genomsnitt, 7 av 10 arbetslösa varit utan arbete i minst sex månader förra året. Varannan i minst tolv månader.
Den pågående pandemin innebär stora förändringar på arbetsmarknaden. Innehållet i jobben och kompetenskraven förändras. Äldre akademiker som blivit arbetslösa har ofta svårt att få ett nytt jobb på grund av att de inte har de nya kompetenser som efterfrågas.
Risken finns att de därför kommer allt längre från arbetsmarknaden om de inte snabbt ges förutsättningar till kompetenspåfyllnad och kanske karriärväxling. De möjligheterna är i stort sett icke-existerande idag. Även utrikesutbildade akademiker riskerar långtidsarbetslöshet eftersom deras kompetenser inte tas tillvara. De har idag ofta arbeten som inte motsvarar deras utbildningsnivå eller faktiska kompetens, även när de är utbildade i bristyrken.
Trots det allvarliga läget på arbetsmarknaden möter arbetssökande akademiker väldigt få, för dem, anpassade åtgärder. Dagens arbetsmarknadspolitik är utformad för arbetssökande med kortare utbildningsbakgrund. Vinsterna för samhället är stora om arbetssökande akademiker snabbt kommer tillbaka i jobb som matchar deras kompetens så att de inte förlorar kunskaper och färdigheter som behövs på arbetsmarknaden.
Saco och Akademikerförbundet SSR kräver:
- Utöka möjligheterna att anvisa även akademiker till studier med anställningsstöd
Akademiker ska oftare kunna anvisas till reguljär utbildning. Trots att Arbetsförmedlingen har den möjligheten sker det i stort sett inte. Den måste snabbt skalas upp. Utbildningsinsatser med anställningsstöd som är väl anpassade till enskildas behov kan bidra till att minska långtidsarbetslösheten bland akademiker, vilket också kan fylla på i bristyrken.
- Öka tillgängligheten till snabbspår för akademiker
Behoven av kompletteringsutbildning är stor för nyanlända med utländsk akademisk examen. Det är avgörande att snabbspåren utvecklas med fler utbildningar och platser och större tillgänglighet.
- Öka tillgången till eftergymnasial utbildning för arbetslösa akademiker
Det måste finnas bättre förutsättningar för livslångt lärande inom den högre utbildningen. Högskolor och yrkeshögskolor bör erbjuda flexiblare ansökningstider och kursstarter, och ges mer resurser.
- Utöka valideringen
Validering synliggör kompetens och identifierar kompetensgap ändå sker den sällan. Arbetssökande borde alltid erbjudas validering vid arbetsmarknadsbedömning, inte minst akademiker.
Just nu finns ett unikt tillfälle att göra utbildningssprång för akademiker som blivit arbetslösa i pandemin, men det behövs även i den drastiska strukturomvandling som pågår. Regeringen måste agera – morgondagens arbetsliv kräver proaktiva åtgärder idag.
Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR
Göran Arrius, ordförande Saco
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
