debatt Ett starkare samhälle kan bara byggas på jämlik tillgång till utbildning oavsett var du bor och dina föräldrars bakgrund. Därför fortsätter vi utbyggnaden av högskolan i hela landet, skriver Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.
Mer än hälften av studenterna i Sverige kommer från området nära det lärosäte där de studerar. Över 60 procent bodde också kvar i samma region tre år efter studierna. Detta visar nya siffor från myndigheten Universitetskanslersämbetet. När vi står inför stora behov av utbildad personal inom vård och skola så visar dessa siffror svart på vitt vikten av att investera i utbildning i hela landet. Det måste gå att utbilda sig i närheten av där man bor och sedan vill arbeta. Annars kommer både välfärden och människors livsmöjligheter drabbas hårt på sikt. Särskilt utanför de stora städerna.
Vi har goda möjligheter att studera vidare i Sverige jämfört med många länder, med ett generöst studiemedelssystem och avgiftsfria studier i Sverige. Vi har gått från ca 17 000 studenter 1956 till omkring 400 000 studenter idag. Men det har inte varit en självklarhet hos alla partier att det skulle finnas nya universitet eller högskolor i hela landet. Till exempel så drevs bildandet av Mittuniversitetet fram med stöd av Socialdemokraterna och Centerpartiet. I mitten av svensk politik. Hade Moderaterna fått bestämma hade det inte skett. I motståndet till utbyggnaden av högskolan talade de konservativa föraktfullt om bygdehögskolor. Och än idag vill Moderaterna att de viktiga forskningsresurserna koncentreras till både färre individer och lärosäten. De nya sifforna från Universitetskanslersämbetet visar tydligt att det inte är en politik som gynnar hela landet.
Det är inte acceptabelt att övergången till högre utbildning år 2020 fortfarande beror på föräldrars utbildningsbakgrund, geografisk hemort eller kön.
Vi ser hur det behövs fler kunniga lärare till våra skolor och fler välutbildade läkare och sjuksköterskor till sjukhus i hela landet. Annars kommer välfärden att äventyras. Och vi ser samma sak inom många fler yrken än så. Hela Sverige behöver kompetent personal inom en lång rad områden. Då ska det också finnas tillgång till bra utbildning i hela landet.
Genom det samarbete vi nu har i mitten av svensk politik har vi lagt en budget som gör att kunskapslyftet nu fortsätter med resurser till nya högskoleplatser runtom i landet. Dessutom möjliggörs en viktig satsning på ökade möjligheter att studera till lärare och jobba samtidigt på en rad platser runtom i landet och en investering i fler användbara sommarkurser. Så ser vi till att fler har möjlighet att studera till de yrken som är avgörande för välfärden.
Nu fortsätter arbetet. Vi behöver öka takten i arbetet för att möta den utbildningsklyfta vi har i Sverige. Det är till exempel fortfarande dubbelt så vanligt att studera vidare om ens föräldrar har högskoleutbildning. Det duger inte när välfärden behöver värdefull kompetens. Universitetskanslersämbetet har därför fått i uppdrag att utvärdera universitetens och högskolornas arbete med att nå ut till fler i rekryteringen utifrån det krav som finns i högskolelagen. Även CSN har fått i uppdrag att jobba med att få nya grupper att söka sig till högre utbildning. Därtill behöver möjligheterna att studera på distans öka och kunskapslyftet fortsätta.
Det är inte acceptabelt att övergången till högre utbildning år 2020 fortfarande beror på föräldrars utbildningsbakgrund, geografisk hemort eller kön.
Sverige ska konkurrera med kunskap och kompetens, aldrig med låga löner och dåliga arbetsvillkor. Vi ska bygga ett starkt samhälle med fler vägar till utbildning och bildning i hela vårt land.
Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
