År efter år fortsätter akademikers kompetens att nedvärderas. Om den utvecklingen fortsätter blir vi alla förlorare, skriver socionomen Karwan Kareme.
En färsk rapport från Saco visar att valet att studera vidare på högskola eller universitet inte alltid är en vinstaffär. Det är en utveckling som går åt helt fel håll och som måste förändras snarast.
Sverige är möjligheternas land. Det är ett påstående som många av oss säkerligen kan instämma i. Men det finns också stora och alarmerande brister. Gång på gång får vi läsa om att utbildning, i synnerhet högskoleutbildning, ger låg ekonomisk avkastning i förhållande till det man förväntas prestera.
Enligt flera rapporter från den internationella samarbetsorganisationen OECD är Sverige ett av de länder i västvärlden där utbildning lönar sig minst. En genomsnittlig akademiker i Sverige har en livslön på 19 miljoner kronor, vilket endast är omkring 16 procent mer än genomsnittet för en person med bara gymnasieutbildning.
Självklart är det stor skillnad beroende på vilken utbildning man jämför med. Men att de minst lönsamma akademiska utbildningarna ger ett minus på så mycket som 10 procent jämfört me dem som bara gått i gymnasiet är skrämmande.
I Sverige värnar vi om och strävar efter att barn och unga ska få en grundläggande utbildning för att kunna bidra till Sveriges välfärd och öka bildningsnivån i landet. Utbildning är och har alltid varit nyckeln till ett liv utan fruktan, underkastelse eller nöd och är ett effektivt redskap i kampen mot den utbredda fattigdomen i världen.
Ska vi klara kompetensförsörjningen inom välfärden kan vi inte år efter år nedvärdera akademikernas kompetens.
Samtidigt visar olika undersökningar att Sverige är ett av de länder i världen som årligen satsar mest på skola och högre utbildning eftersom det ökar landets produktivitet och bidrar till sociala och politiska framsteg. Men sanningen är att det inte alltid är ekonomiskt lönsamt för individen att studera 3-5 år, ta studielån och lägga ner mycket arbete på sina studier. I stället skulle många kunna börja arbeta direkt efter studenten för att sammanlagt under hela arbetslivet få bättre ekonomisk avkastning. Detta är djupt problematiskt och mycket oroande.
Samhället måste visa dagens barn och unga att det lönar sig med utbildning. Det ger dem inte bara mer avkastning i lön, som är en självklarhet att det ska göra, utan även att man höjer landets bildningsnivå och skapar ett bättre samhälle.
Hela 26 procent i Sverige har i dag läst vidare efter gymnasiet i minst tre år. Detta måste ge resultat så att ungdomar inser att den rätta vägen att lyckas i Sverige är genom högre utbildning.
Akademiker i Sverige tar ett stort ansvar på sina arbetsplatser för utvecklingen i landet och världen. Läkare och sjuksköterskor som vårdar oss när vi är sjuka, lärare som utbildar våra barn, socialsekreterare som hjälper landets mest utsatta barn och vuxna, poliser som finns där i olika krissituationer. Många inom dessa yrkesgrupper flyr i dag sina arbetsplatser. Problemet är att det är långt ifrån alla som får betalt för det ansvar som man förväntas ta. Är det denna utveckling som beslutsfattarna i Sverige avser att skapa?
Ska vi klara kompetensförsörjningen inom välfärden kan vi inte år efter år nedvärdera akademikernas kompetens. Om den utvecklingen fortsätter blir vi alla förlorare.
Karwan Kareme, socionom och samhällsvetare
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
