Den borgerliga regeringens chefsarkitekt Anders Borg hyllar den svenska modellen men vill i grunden förändra den svenska arbetsmarknaden. Borgs ”arbetslinje” har ett bestämt syfte och har redan rivit upp djupa sår i det svenska samhället. A-kassan har dränerats på medlemmar och den solidariska fördelningen mellan kassorna har monterats ned. Syftet är att dra isär arbetsmarknaden och skapa utrymme för en låglönesektor. Vilket Anders Borg nyligen bekräftade på ett seminarium. Allt detta har vi skrivit åtskilliga artiklar om på Dagens Arena.
Svensk fackföreningsrörelse står därför inför en ny och stor utmaning. Medlemstappet efter valet 2006 ställer krav på både försvar och förnyelse av den fackliga grundidén. Facket pressas också av en mer globaliserad arbetsmarknad. Bemanningsföretagens expansion är härvidlag en särskild utmaning och ofta en genväg för arbetsgivarna att sänka löner och försämra arbetsvillkor. EU-medlemskapet erbjuder möjligheter till solidaritet över gränserna men flera beslut i EU-domstolen, ivrigt påhejade av Svenskt Näringsliv, hotar den svenska kollektivavtalsmodellen.
Det finns också ett borgerligt medialt och opinionsmässigt tryck på att det fackliga uppdraget ska snävas in. Facket ska ägna sig mindre åt samhället och mer åt rena arbetstagarfrågor. Arbetsgivarna skulle också gärna skrota alla centrala förhandlingar och decentralisera besluten om löner till företags- och helst till individnivå. Vilket skulle innebära en enorm maktförskjutning till arbetsgivarnas fördel.
Den svenska fackföreningsrörelsen står emellertid stark med internationella mått mätt. Och har goda möjligheter att gruppera om sina styrkor och åter flytta fram positionerna. Hittills har facket lyckats stå emot Borgs och arbetsgivarnas propåer om att hålla nere och sänka lägstalönerna.
En särskild fråga är facklig-politisk samverkan mellan LO och Socialdemokraterna. I Arenas valanalys argumenterade vi för att denna ska fortsätta men att formerna delvis borde revideras. Vi talade för samarbete men inte sammanblandning. Ylva Thörn leder en utredning i just denna fråga. Och förra veckan förklarade förste vice ordförande Tobias Baudin att Kommunal väljer en friare roll gentemot Socialdemokraterna utan att bryta banden. Så utsatt är läget att denna diskussion är naturlig.
Vad som däremot är ägnat att förvåna är Olle Svennings konstiga krönika i Aftonbladet i söndags. Svenning diskuterar facklig politisk samverkan och nämner i förbigående Arenagruppens valanalys. Men han ger en delvis lögnaktig bild av vad vi har skrivit. (Det finns en rättelse på Arenagruppens hemsida.)
Denna viktiga diskussion får inte förstöras med sådana inlägg som Aftonbladets. Den stora fördelen med samverkan mellan Socialdemokraterna och LO är att de grupper som behöver demokratin mest och som har svagast ställning i samhället och i arbetslivet har en länk in i politiken. Denna koppling är central även för socialdemokratin. Vinsten med en något lösare relation är att LO kan etablera en allians med TCO och Saco och därmed stärka löntagarnas ställning i debatten och på arbetsmarknaden. För Socialdemokraterna kan det därigenom också bli lättare att tala till och attrahera en bred löntagarallians.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
