Debatten om EU:s utmaningar lyser med sin frånvaro i Sverige, men snart är det val till EU-parlamentet, skriver Cecilia Malmström.
Under våren var Sverige ordförande i EU:s ministerråd. Ordförandeskapet präglades förstås av Rysslands blodiga krig i Ukraina, hög inflation och en i övrigt orolig omvärld, men trots allt lyckades de svenska ministrarna föra flera lagförslag framåt och en hel del i mål. Viktiga framsteg gjordes i förhandlingarna om de känsliga migrationsfrågorna.
I ett tidigt skede av mandatperioden fick de svenska ministrarna på det viset kasta sig in i EU:s maskineri och förhandlingssystem, något som säkert var både lärorikt och spännande. Sverige ses ju annars som en ganska motvillig europé som ofta är sen på bollen, som instinktivt säger nej till nya förslag och som står utanför bankunionen, åklagarsamarbetet och eurosamarbetet.
Euron har hämtat sig bra efter krisen för snart tio år sedan
Det svenska folket tycks länge haft en mer positiv inställning till EU än politikerna i gemen. I vårens stora SOM-undersökning från Göteborgs universitet var svenskarnas stöd för EU rekordhögt, hela 68 procent uppger att de är för medlemskapet. De som svarat uttrycker också stort stöd för en stärkt EU-budget och fler gemensamma lösningar på EU-nivå. Detta överensstämmer med en trend vi ser i de flesta EU-länder. Pandemin, klimathotet och EU:s snabba och kraftfulla svar på den ryska invasionen har fått många att inse att vi är starkare om vi står enade och hittar gemensamma lösningar. Kaoset kring brexit, och det faktum att en majoritet av britterna nu anser att brexit är ett misslyckande, har säkert också påverkat stödet för EU.
Naturligtvis är EU-samarbetet inte perfekt, och kommissionen har en tendens att vara allt för klåfingrig, men det är trots allt bättre att vara en del av gemenskapen än att stå ensam.
Euron har hämtat sig bra efter krisen för snart tio år sedan. Den svenska kronan är dock oerhört svag, något som många semesterfirande svenskar i utlandet säkert känt av. I en ny undersökning från kommissionens Eurobarometer, svarar hela 54 procent av de tillfrågade svenskarna att det vore bra att införa euron i Sverige. Så högt har stödet aldrig varit, och det ökar också i de andra länderna inom EU som ännu inte har euron som valuta. Bland de svenska partierna finns dock en påtaglig motvilja att diskutera eurofrågan.
Om exakt tio månader, den 9 juni 2024, är det val till Europaparlamentet. Det är oerhört stora utmaningar som EU behöver hantera den närmaste tiden. Fortsatt stöd till Ukraina för att de ska gå segrande ur kriget är högprioriterat. Men unionen måste också förbereda sig själv för en utvidgning med Ukraina och de andra kandidatländerna. Ansökarländerna har alla en tuff hemläxa att göra. Men även EU behöver förändras och reformeras rejält för att bli redo för en union med kanske 35 medlemsländer. Hur ska detta gå till? Den debatten lyser med sin frånvaro i Sverige men har påbörjats i flera andra länder.
Den andra stora ödesfrågan, än mer aktuell efter sommarens extremväder i stora delar av Europa, är förstås klimatfrågan. Det finns starka krafter, inte minst i Europaparlamentet, som driver på för att EU ska dra ner på ambitionerna för den gröna omställningen. Det är djupt oroväckande. Därtill har vi frågor om hur vi ska hantera artificiell intelligens, EU:s konkurrenskraft, relationerna till Kina, migrationen och Europas roll i en allt osäkrare omvärld. Här kommer Europaparlamentet att spela en viktig roll. Maktbalansen i den kommande kammaren är därför avgörande för Europas framtidsfrågor. Nationalistiska, främlingsfientliga och klimatförnekande partier växer runt om i Europa och mobiliserar stort inför valet i juni. De behöver få mothugg från partier som tror på EU-samarbetet och kan presentera visioner och alternativ. Det finns ett momentum efter ordförandeskapet. Utnyttja det, och det faktum att en stor majoritet av svenskarna faktiskt gillar EU-medlemskapet, till att se till att vi får en visionär och konstruktiv valrörelse i juni nästa år.
Cecilia Malmström är bland annat tidigare EU-kommissionär
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
