Annie Lööf blundar för att det är män som styr och bestämmer i välfärdssektorn. Det är dags att vända välfärdens pyramid upp och ner så att resurserna tillkommer de kvinnor som tar hand om barn, sjuka och gamla.
Medan undersköterskor och hemtjänstpersonal fått allt sämre villkor har näringsminister Annie Lööf försökt göra sig till feminismens fixstjärna genom att lyfta fram de nya välfärdsföretagens ägare och direktörer. De är ju kvinnor!
Varför skulle inte de kvinnliga cheferna och ägarna i vård, skola och omsorg få göra vinst på sin verksamhet, när de manliga direktörerna och ägarna inom transport och bygg får det? undrar Lööf retoriskt. I debatt efter debatt möter vi också Håkan Tenelius, näringspolitisk chef för Vårdföretagarna, som envist drar samma berättelse som Lööf; om de nya välfärdsföretagen som kvinnornas eldorado. Detta är en chans för kvinnor att driva och äga företag inom ett område där de har försprång. I varje samhälle är det ju en majoritet kvinnor som vårdar andra människor, som tar hand om barn, sjuka och gamla, och varför skulle inte kvinnorna slå mynt av dem kompetens de har? Florence Nightingale-myten borde väl ändå vara passé?
Så hur sann är berättelsen om de dugliga kvinnliga vårdföretagarna som via alliansregeringens utförsäljningar och vinstsyfte äntligen fått en chans att också bli ekonomiska vinnare? Inte särskilt sann alls.
Tittar man hastigt på resultatet av Dagens Arenas granskning av ledarskiktet i välfärdsföretagen kunde man rent av få för sig att det gällde transport- eller byggföretag. Hela nio av tio riskkapitalägda välfärdsbolag har alltså manliga direktörer. Männen har också mest makt i resten av branschen. Tolv av de 15 största aktörerna har manliga toppchefer. Detta samtidigt som nästan 80 procent av de anställda är kvinnor.
För oss i Vänsterpartiet kommer resultatet av Dagens Arenas granskning inte direkt som någon överraskning, tvärtom, detta har vi vetat länge – att det är ett fåtal manliga ägare och direktörer som tjänar pengar på många kvinnors arbete. Men visst är det välbehövligt när någon visar sanningen så tydligt.
Med tanke på intensiteten och frekvensen i utspelen från borgerligt håll är det oerhört stora ekonomiska intressen på spel. De manligt styrda riskkapitalbolagen som dominerar branschen har uppenbarligen ett intresse av att skapa en bild av en bransch med en brokig skara småföretag, gärna drivna av kvinnor, och titt som tätt lyfts också dessa kvinnliga vårdföretagare fram i media, och får berätta om sin oro för ”debatten” och för att vänstern vill ta bort LOV.
I själva verket har små välfärdsföretag som i dag kämpar för sin överlevnad mindre att frukta för Vänsterpartiets välfärdsmodell än för den situation de framhärdar i i dag, där de blir alibin på en marknad där de stora bolagen bestämmer villkoren. I Vänsterpartiets välfärdsmodell tillåts bolag som drivs utan vinstintresse. De enda som har anledning att känna sig hotade av vår politik är de bolag som är i branschen av det främsta skälet att skapa mesta möjliga vinstutdelning till ägarna.
I augusti plockade till exempel riskkapitalbolaget IK ut en miljard kronor ur vårdbolaget Attendo, som i Sverige drivs uteslutande av skattemedel. Förklaringen var att ledningen för Attendo var osäkra på framtiden för företaget på grund av den politiska debatten och det folkliga motståndet mot vinster i välfärden.
I dagens välfärd sliter kvinnorna i botten och i mellanskiktet medan ett fåtal män sitter i toppen av pyramiden och tjänar storkovan på det. På grund av avancerad skatteplanering är det svårt att få en fullständig bild av hur mycket pengar som de manliga riskkapitalisterna för ut ur företagen, men de privata vård- och omsorgsföretagen går varje år med 9 miljarder kronor i vinst. Det motsvarar 24 000 undersköterskor. Avkastning på eget kapital i välfärdsföretag i äldreomsorgen är 38 procent, vilket är mer än dubbelt så mycket som i finanssektorn.
När Annie Lööf försvarar privatiseringar för kvinnors skull så blundar hon för att det är män som styr och bestämmer arbetsvillkor och löner för kvinnorna som sliter ihop deras vinster. Kvinnorna får ett värde för bolagen så länge de skapar vinst.
Det är dags att vända denna välfärdens pyramid upp och ner så att resurserna tillkommer de många kvinnor som varje dag tar hand om våra barn, sjuka och gamla.
Ulla Andersson
Ekonomisk-politisk talesperson (V)
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
