Kurdistan Vänsterpartiet är det parti i Sverige som alltid stått på de förtryckta och förtrampades sida. Trots det är det väldigt tyst kring Vänsterpartiets ställningstagande i fråga om Kurdistan, skriver fem politiskt aktiva Vänsterpartister.
På måndag, 25/9 i år hålls folkomröstningen om ett självständigt Kurdistan.
Trots att man kan ha en del åsikter om att alla kurder inte får delta i folkomröstningen eller om den territoriella indelning som en folkomröstning skulle resultera i så är detta en viktig milstolpe i kampen för ett fritt och självständigt Kurdistan.
Vi saknar ett tydligare uttalat stöd för Ja-sidan i folkomröstningen från vårt parti, Vänsterpartiet. Det stöd som partiledningen gett till HDP i Turkiet är bra och lovvärt men det räcker inte. Att ge vårt oreserverade stöd till ett självständigt Kurdistan borde vara en självklarhet för ett parti som Vänsterpartiet som ska stå upp för alla människors lika värde, mot imperialism, kolonialism och förtryck.
Det kurdiska folket jagas nu som boskap i framförallt Turkiet. Samtidigt slåss de för att värna demokrati och kvinnors rättigheter mot Islamiska Staten i Syrien med kvinnor i spetsen. Den kamp som bedrivs just nu av kurderna är en feministisk kamp.
Ett folks rätt till nationell suveränitet är för oss undertecknare, i egenskap av medlemmar i Vänsterpartiet, en självklarhet.
Den kamp som bedrivs just nu av kurderna är en feministisk kamp.
Det är för oss självklart att ett folk på mer än 40 miljoner människor har rätt att tala, sjunga, skriva och tänka på sitt eget språk, utöva sin kultur och tillvarata sina mänskliga fri- och rättigheter, utan att utsättas för förföljelse, förtryck och bestialiskt mördande.
Så är det inte idag, så har det aldrig varit för det kurdiska folket. Därför är folkomröstningen viktig och därför är det viktigt att Vänsterpartiet ger sitt stöd till Ja-sidan i folkomröstningen, att så inte har skett på ett uttalat sätt tycker vi är anmärkningsvärt.
Vi menar att frågan om det kurdiska folkets rätt till självständighet i själva verket är något mycket större, det handlar om landvinningar i kampen för en rättvisare värld.
Det är också en fråga om internationell solidaritet mellan det svenska socialistiska partiet och den kurdiska arbetarklassen.
Även om ett självständigt Kurdistan principiellt bör sträcka sig över hela det landområde som traditionellt är det kurdiska folkets territorium, från Amed i Turkiet till Efrîn i Syrien, så är folkomröstningen den 25/9 ett historiskt steg på vägen.
Inom vänstern i Sverige talas det mycket om Palestinafrågan. För den svenska vänstern har det länge varit självklart att ge sitt stöd till en fri och självständig palestinsk stat.
Det har varit naturligt att fördöma Israels bosättningar och ockupation av palestinskt landområde. När det gäller Kurdistan är frågan uppenbarligen svårare trots att analysen borde vara densamma, ett folk som förföljs, förtrycks och ockuperas ska ha rätt till sitt land. Vänsterpartiet bör därför ha samma inställning i fråga om ett fritt Palestina som i fråga om ett fritt Kurdistan.
Vänsterpartiet har varit allt för tyst i den här frågan och menar att partiet måste agera till stöd för Ja-sidan i folkomröstningen den 25/9.
Allt annat vore ett svek mot den internationella solidariteten och mot ett folk som länge kämpat, inte bara för sitt självbestämmande utan också mot Islamiska Statens terrorvälde och därmed för oss här i Sverige och övriga Europa.
Nujin Alacabek är kommunalråd Huddinge (V)
Jonas Lundgren är politisk sekreterare Huddinge (V)
Jenny Bengtsson är ledarskribent, f.d. riksdagsledamot och förste riksdagsersättare (V)
Keya Izol är ordförande Kurdiska Riksförbundet och medlem Vänsterpartiet Huddinge (saknas på bilden)
Roger Alis är styrelseledamot Vänsterpartiet Huddinge
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
