Bättre jämlikhetsdata kan motverka mycket av den diskriminering människor drabbas av idag. Därför bör SCB i sin statistik belysa alla diskrimineringsgrunder genom att låta människor frivilligt lägga till information om till exempel funktionshinder, etnicitet, sexuell läggning eller religion, skriver Christina Höj Larsen (V).
Diskriminering i form av till exempel rasism, funkofobi eller homofobi drabbar människor i Sverige idag. Vi vet att 72 procent av alla hatbrott har rasistiska motiv och att afrosvenskar, romer och muslimer är särskilt utsatta.
Vi vet att hbtq-personer löper ökad risk för psykisk ohälsa och att en majoritet av transpersoner någon gång övervägt att ta sitt liv. Vi vet också att personer med icke-nordiskklingande namn diskrimineras i samhället – att det är lättare för en Dalström än för en Khalil att få arbete och bostad.
Häromdagen kom nyheten att kvinnor med funktionshinder löper 70 procent högre risk att dö i bröstcancer. Deras tumörer upptäcks senare och cancern blir därmed svårare att behandla. Diskriminering inskränker och påverkar människors livsvillkor och vardag, ekonomi och trygghet. Därför är diskriminering ett av flera hinder för jämlikhet och rättvisa.
I Sverige saknas mätinstrument för att systematiskt följa upp fem av sju diskrimineringsgrunder.
Exemplen ovan kommer från undersökningar utförda av olika aktörer. Det finns nämligen inte något sätt att se och följa hur omfattande diskrimineringen är i Sverige idag, hur den samverkar med andra faktorer och hur det förändras över tid.
Det är med den insikten i bagaget som Vänsterpartiet beslutat att arbeta för att Sverige, genom SCB, ska lägga till fler diskrimineringsgrunder i sina statistiska undersökningar.
Men när vi ser att kvinnor med funktionsnedsättning löper högre risk att utveckla cancer, ja då behöver vi se vad mer som måste göras för att också ge dessa kvinnor rätt till jämlik hälsa.
För oss i Vänsterpartiet är det en självklarhet att alla i Sverige ska ha samma möjligheter. Det ska inte spela någon roll varifrån du kommer, vilka dina föräldrar är, vad du har för könsidentitet eller sexuell läggning. Exemplen i inledningen visar tydligt att det inte är så idag och att mer behöver göras.
I budgetförhandlingarna med regeringen har vi drivit på för att Sverige ska bli mer jämlikt. Där har gratis mammografi för kvinnor över hela landet varit ett steg – alla ska ha råd att få brösten kollade. Men när vi ser att kvinnor med funktionsnedsättning löper högre risk att utveckla cancer, ja då behöver vi se vad mer som måste göras för att också ge dessa kvinnor rätt till jämlik hälsa.
Det är kunskapen om diskrimineringen som gör det möjligt att förändra, att omfördela resurser och makt så att vi alla får samma förutsättningar till ett gott liv.
För det är vad jämlikhetsdata handlar om, att följa upp hur diskrimineringen ser ut, så att politiken sedan kan komma med åtgärder.
Därför vill vi att SCB i sin statistik ska belysa alla diskrimineringsgrunder genom att låta människor – frivilligt och anonymt utifrån självskattning – lägga till information om till exempel funktionshinder, etnicitet, sexuell läggning eller religion när de samlar in annan statistik. Först då kan vi se hur olika typer av diskriminering samverkar med och påverkar annat i livet, som boende, hälsa och inkomst.
Först då kan vi hitta effektiva sätt att ta bort hinder för jämlikhet.
Redan idag har Vänsterpartiet omfattande förslag för att komma till rätta med diskriminering. Vi vill bland annat att DO ska få mer resurser, att det inrättas lokala DO-kontor runt om i landet, att skadestånden i diskrimineringsmål höjs och att det införs en separat lagstiftning mot diskriminering i arbetslivet.
Nu lägger vi till jämlikhetsdata som ännu ett verktyg i verktygslådan för att skapa ett jämlikt samhälle för alla, inte bara några få.
Christina Höj Larsen är Vänsterpartiets migrationspolitiska talesperson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
