debatt Idag presenterar LO sin prognos för den svenska ekonomin. Vi ser en arbetslöshetskris som måste mötas med en offensiv finanspolitik, skriver LO-ekonomerna.

Coronapandemin har slagit hårt mot världens ekonomier. Efter vårens kraftiga första våg ebbade smittan i stort sett ut i Europa. Under hösten har dock smittspridningen åter ökat kraftigt på vår kontinent. Smittan har lett till olika typer av rekommendationer och regleringar som har begränsat den ekonomiska aktiviteten, men rädslan för att bli sjuk har också gjort att människor självmant förändrar sitt beteende.

I Sverige bröts den starka ekonomiska återhämtningen som vi såg under sommaren i och med den andra coronavågen. En skillnad mot i våras är att industrin påverkas i mindre utsträckning under denna andra våg, framför allt då nedstängningarna i omvärldens industriproduktion inte varit fullt så omfattande under hösten. Stora delar av den inhemska tjänstesektorn såsom hotell och restaurang, transport samt kultur är däremot fortsatt mycket hårt drabbade. Vi bedömer att ekonomin vänder uppåt på allvar våren 2021, då smittspridningen förväntas minska till följd av vaccination av breda grupper och de säsongsberoende förhållandena blir mer gynnsamma.

Arbetslösheten når sin topp i vinter och börjar sjunka först under det andra kvartalet 2021. Men även med denna utveckling ligger arbetslösheten på oacceptabelt höga nivåer under hela prognosperioden – 8,4 procent i slutet av 2021, betydligt högre än ett år efter finanskrisens topp. En längre period med hög arbetslöshet ökar risken att långtidsarbetslösheten biter sig fast på höga nivåer.

LO-grupperna är hårdast utsatta för smittspridningen och har en tydligt högre risk att behöva sjukhusvård eller dö av covid-19.

Den höga arbetslösheten är dessutom bara toppen av ett isberg. På grund av sjukskrivningar, permitteringar och undersysselsättning på rekordnivåer är fallet i arbetade timmar mycket större än vad arbetslöshetsutvecklingen ger vid handen. Detta är en väsentlig skillnad mot finanskrisen, då många blev arbetslösa men arbetstiden för de som fick behålla jobbet var nära oförändrad.

Regeringens direkta krispolitik för att hantera den ekonomiska situationen har varit omfattande och haft en rimlig fördelning. Korttidsarbete och krisstöd har generellt fungerat bra, i synnerhet inom industrin, och justerats eller förlängts när så varit nödvändigt.

Pandemin har slagit hårt mot många av LO-förbundens medlemmar. LO-grupperna är dessutom hårdast utsatta för smittspridningen och har en tydligt högre risk att behöva sjukhusvård eller dö av covid-19. Detta är både på grund av små möjligheter att distansarbeta och på grund av att många har mer begränsade ekonomiska resurser. Det gör det svårare att ändra sina levnadsmönster och undvika fysisk kontakt. Detta bör beaktas i högre utsträckning i utformandet av politiken för att bekämpa smittspridningen och dess effekter.

För att bättre understödja återhämtningen och pressa ner arbetslösheten krävs en offensiv finanspolitik under lång tid.

  • Resurstillskotten till kommuner och regioner behöver permanentas och indexeras för att kommunerna ska våga passa på att anställa nu när det finns mycket ledig arbetskraft som är beredd att växla yrkesbana.
  • Arbetsmarknadspolitiken utvecklas i en negativ riktning. Resurserna är otillräckliga och krisen har, om möjligt, fått nedskärningarna och delprivatiseringen av Arbetsförmedlingen att framstå som än mer ogenomtänkta. De ekonomiska möjligheterna för människor att yrkesväxla är fortfarande begränsade.
  • Ett alltför stort fokus på skattesänkningar med låg verkningsgrad riskerar att fördröja återhämtningen och tränga undan andra mer effektiva stimulansåtgärder. Offentliga investeringar och offentlig konsumtion är effektivare för att snabbt höja trycket i ekonomin.

Därtill har krisen blottlagt en rad brister i våra välfärdssystem som behöver åtgärdas. Försäkringsskyddet behöver förstärkas permanent, särskilt arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen, för att även i framtiden kunna hantera den här typen av chocker. Tydliga kvalitetsförbättringar krävs i äldreomsorgen och i vårdens beredskap.

Vaccinet ger hopp om ett slut på hälsokrisen. Men hanteringen av arbetslöshetskrisen är långt ifrån över. Den kommer att kräva en offensiv finanspolitik under lång tid för att ställa om och stimulera ekonomin. Alternativet är en arbetslöshet som biter sig fast och ett långsiktigt minskat välstånd.

 

Anna Almqvist, LO-ekonom

Balder Bergström, LO-ekonom

Thomas Carlén, LO-ekonom

Peter Gerlach, LO-ekonom

Håkan Hellstrand, LO-ekonom

Torbjörn Hållö, LO-ekonom

Åsa-Pia Järliden Bergström, LO-ekonom

Ola Pettersson, LOs chefsekonom

Låt fler få veta – tipsa Dagens Arena