DEBATT Utmana regeringspartiet AKP i de kommande lokalvalen i Turkiet. Och Erdoğan – möt dina väljare vid valurnan och inte med ökad repression, skriver tre S-företrädare.
Den 31 mars sker de turkiska lokalvalen. Det turkiska politiska livet och samhället har dominerats av AKP sedan 2002. Det är rätt många år. Under den tiden har Turkiets politik och landet omdanats från grunden.
AKP:s regeringsinnehav har drivit motsättningarna mellan sekularister och religiösa till sin spets och blottlagt stark polarisering i samhället.
Den auktoritära presidenten Erdoğan och hans regering har utnyttjat den misslyckade kuppförsöket 2016 och försåg att stärka sitt grepp om landet, och tagit ytterligare steg bort från demokratin som följdes av en förutbestämd valseger för presidentvalet 2018.
Med president Erdoğan auktoritära styre har Turkiet gjort en rad författningsändringar under 2017, följt av tidigarelagda parlaments- och presidentval den 24 juni 2018, övergått från en parlamentarisk republik till en exekutiv presidentrepublik. Ett väldigt stort steg på kort tid.
AKP går till val i en allians med MHP, ett högerextremt ultranationalistiskt parti med fascistiska inslag. MHP:s ungdomsorganisation Grå vargarna har även sympatisörer och engagerade i Sverige. De Grå Vargarna ligger bakom en mordvåg under 1980-talet med nära 700 mord som drabbade vänstersympatisörer, kurder och armenier, samt ett mordförsök på påve Johannes Paulus II. Det senaste terrordådet som förknippas med organisationen är bombningarna i Bangkok 2015 med mer än 100 dödsoffer.
Vid valupptakten 2018 var Erdoğan budskap samma som MHPs.
Författningsändringar och införandet av ett nytt exekutivt styrelseskick har lett till att makten koncentrerats till presidenten. Parallellt har rättsstaten i Turkiet försvagats och granskande och balanserande funktioner urholkats.
Kritiker till denna utveckling har fått allt svårare att verka. Det gäller inte minst oppositionspartiet Folkens demokratiska parti (HDP), där ett stort antal företrädare, inklusive de tidigare partiledarna, sitter frihetsberövade på godtyckliga grunder. Därtill har det politiska, rättsliga och sociala trycket på regeringskritiska, särskilt pro-kurdiska, organisationer och mediebolag ökat. Yttrandefriheten och utrymmet för det civila samhället har stegvis inskränkts.
En systematisk diskriminering av minoriteter av exempelvis kurder, aleviter sker vad gäller rättigheter och möjligheter att uttrycka sina identiteter öppet.
I Turkiet bor närmare 20 miljoner Aleviter. Alevismen är inte godkänt av Diyanet, det departement i Turkiet som reglerar landets religiösa liv och är illa sedda.
En systematisk diskriminering av minoriteter av exempelvis kurder, aleviter sker vad gäller rättigheter och möjligheter att uttrycka sina identiteter öppet.
För Aleviter innebär den statliga kontrollen av religionsutövningen en rad inskränkningar.
Aleviter har gång på gång i historien utsatts för massakrer, i Dersim, Maraş, Sivas. Under senaste året har alevitiska familjer fått sina dörrar och väggar markerade med röda kors och utsatts för hot om att bli brända levande på samma sätt som hände vid massakrer Dersim, Maraş, Çorum och Sivas.
Alevitiska familjer fick röda kors på sina dörrar vid upprepade gånger i Malatya, Istanbul och senast i Staden Izmir i förorten Yamanlar där majoriteten av befolkningen är kurder och aleviter som har flytt undan massakern i Maraş 1978 .
Enligt uppgifter var AKP-anhängare på plats 21 mars i jakt på röster inför lokalvalet den 31 mars 2019. När befolkningen svarade att de inte kommer att rösta på AKP, har de under natten till den 22 mars fått sina dörrar markerade med rött. Familjer som hade fått dessa markeringar uttalar sig om att historien upprepar sig,” vi har flytt undan Maras-massakern och är lika jagade nu”.
Turkiet är i dag världsledande i att fängsla journalister och i att kränka minoriteters rättigheter, både religiösa och etniska. Landet får överlägset flest anmälningar och domar emot sig i Europadomstolen för brott mot mänskliga rättigheter och griper regelbundet invånare som kritiserar presidenten och regeringen på sociala medier.
AKP-regeringen är inte endast ute på en häxjakt på intellektuella, journalister, etniska minoriteter, religiösa minoriteter utan är på jakt efter alla som uttalar sig illa om AKP och president Erdoğan. Den 3 mars uttalade inrikesministern Süleyman Soylu i medier om att turkiska medborgare som bor utomlands och pratar illa om AKP-regeringen kommer att gripas så fort de närmar sig tullarna.
Så därför – våga utmana AKP:s styre i de kommande lokalvalen. Och till Erdoğan – våga möta dina väljare vid valurnan och inte med ökad repression!
Anders Österberg (S), riksdagsledamot
Cemile Bahceci (S), Akalla
Sandra Zuniga Michel (S), Akalla
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
