Vägen till Rättvisa och Jämlikhet

söndagskrönikan Till hösten håller Socialdemokraterna kongress. Vill partiet profilera sig som offensivt är läget ganska gott, menar Anders Jonsson och tipsar om fyra nödvändiga beslut.

Inför Sveriges första ordförandeskap i EU, första halvåret 2001, ville statsminister Göran Persson att jag skulle bli informationschef i statsrådsberedningen.
Jag skulle leda presskonferenserna under ordförandeskapet och ansvara för information och presskontakter. Jag hade slutat på Sveriges Radios Ekoredaktion vid millenieskiftet för en frilanstillvaro och, det ska erkännas, var inne i en sökande period. Det kanske var dags att lämna journalisttillvaron och göra något annat.
Men efter en timme på tu man hand med Göran Persson bestämde jag mig för att bli vid min läst. Frilanstillvaron med kolumnistuppdraget i Dagens Industri som bas var trots allt bättre än att ta klivet in i politiken.

Det Persson hade att erbjuda var för andefattigt. Under vår timme tillsammans försökte jag utröna vad han hade för mål med politiken. Vad ville han åstadkomma och vad var min roll i detta?
Svaren kokade ner till att det inte var märkvärdigare än att folk skulle ha det bra. Politik det var ”att vinna varje dags mediala slag” och det var det jag skulle göra.
Den totala avsaknaden av idéer om större samhällsförändringar, långsiktiga reformer och koncentrationen på det kortsiktiga och mediala fick mig att tacka nej.

Stefan Löfvens tal på första maj var ingen uppvisning i en offensiv socialdemokrati.

Jag kom att tänka på detta när jag läste Stefan Löfvens 1 Maj-tal. Det är ingen större skillnad på det och mitt samtal med Göran Persson för drygt 20 år sedan.
Visst, Löfven talar som alla de andra socialdemokratiska talarna om ”Välfärden först”, om årtionden av vinstjakt och kostnadspress som ska ha nått vägs ände. Det har blivit tydligt i coronakrisen. Socialdemokraterna ser en chans att med hjälp av krisens erfarenheter få stopp på marknadskrafterna inom välfärdssektorn och att öka skatteintäkterna, eller att i alla fall inte sänka skatterna ytterligare.

Han talar om satsningar för att få ner arbetslösheten, klimatet, utbildning och om mäns våld mot kvinnor. Det senare får ganska stort utrymme, samtidigt som han, som LO påpekat, inte nämner ett ord om det eroderande pensionssystemet.
Det är ett tydligt exempel på att det som för dagen är medialt uppmärksammat anses viktigare än en i sak mycket större fråga – Hur lågavlönade, ofta utslitna människor ska kunna leva på sin pension? Det handlar i det avseendet om ett försök att vinna varje dags mediala slag.

Låt vara att målet för dagens socialdemokrati sedan Göran Perssons dagar, och kanske längre tillbaka än så, inte är märkvärdigare än att folk ska ha det bra. Det var väl så redan Gunnar Sträng resonerade under sina 21 år som finansminister.
Men frågan är om ett parti som har ambitionen att fortsätta att vara Sveriges största inte måste ha en vision om hur det rättvisa och jämlika samhället ser ut samt ett heltäckande program för hur det ska gå till att uppfylla visionen. Ambitionen att till varje pris sitta i regeringen och alla eftergifter det fört med sig gör att det nog är ganska oklart för den breda allmänheten vad Socialdemokraterna vill uppnå och hur det ska gå till.

Stefan Löfvens majtal var ingen uppvisning i en offensiv socialdemokrati. Det ska bli spännande att se om höstens partikongress kan ändra på det. Vill partiledningen och kongressombud profilera sig är läget ganska gott. Pandemin har som sagt visat på stora brister i samhällsbygget och inkomstskillnaderna växer. Det är upplagt för ett handfast program för Rättvisa och Jämlikhet.

• Socialdemokraterna skulle kunna gå till val på minskade inkomstklyftor genom skärpt skatt på kapital och konsumtion som ger ökade resurser till vård, skola, omsorg och att bekämpa kriminaliteten och förbättra integrationen.
• Socialdemokraterna skulle kunna gå till val på en pensionsreform som innebär att den som börjat arbeta tidigt i åldrarna och har haft ett fysiskt hårt arbete kan gå i pension utan att bli fattig.
• Socialdemokraterna skulle kunna gå till val på att slopa kötiden i skolvalet. På att alla väljer skola vid ett visst datum och att en fristående instans fördelar platserna efter önskemål, geografisk närhet och syskon.
• Socialdemokraterna skulle kunna gå till val med en bostadspolitik med konkreta åtgärder för att vanligt folk ska kunna få bostäder till en rimlig kostnad.

Bara för att nämna några av de punkter som skulle kunna bidra till att svara på frågan vad Socialdemokraterna vill.

Anders Jonsson har lång erfarenhet av politisk bevakning och har bland annat varit inrikeschef på Sveriges Radios Ekoredaktion.