Valår och dags för högern att skrämmas med de fattiga

Ledare Larmrapporter om 800 000 i utanförskap, men för Svenskt Näringsliv och Timbro räknas inte bara försörjningsstöd som utanförskap utan också sådant som sjukpenning och a-kassa.

I slutet av filmen The Big short, som handlar om finanskrisen 2008, pekar huvudkaraktären Mark Baum på vad som brukar hända när ekonomin går sämre – vi brukar skylla på flyktingar och fattiga.

Exakt det ser vi nu svensk höger försöka vinna röster på.

Timbro larmar under rubriken ”Väljarna underskattar hur höga socialbidragen är” om att 800 000 människor i vuxen ålder inte försörjer sig själva. Det här kostar enligt Timbro 270 miljarder eller motsvarande hälften av all sjukvård i Sverige. Undersökningen handlar sedan om hur stora bidrag en enskild familj kan få, men det är tydligt att huvudbudskapet är 800 000 personer och 270 miljarder.

Att ha jobbat så att man är kvalificerad för a-kassa är närmast att betrakta som innanförskapets plusmeny 

I verkligheten kostade försörjningsstödet, det som Timbro kallar socialbidrag, 11,9 miljarder 2020. Det var visserligen en liten ökning jämfört med året innan, men fortfarande på samma nivå som 2011. Japp, socialbidragen kostar inte mer nu än före det stora flyktingmottagandet 2015. Omräknat till helårsekvivalenter handlar det om färre än 100 000 personer i arbetsför ålder.

Hur kan det bli så här? Hur gör Timbro för att skruva upp det som många tänker på som det verkliga utanförskapet, alltså att vara beroende av försörjningsstöd, från färre än 100 000 till nästan 800 000 personer?

Timbros siffror kommer från Svenskt Näringslivs larm förra våren om en ny utanförskapskris med 800 000 personer som är ”beroende av sociala ersättningar för sin försörjning”. Siffrorna bygger på en helt egen definition av utanförskap som gör att de flesta av oss kan ingå i detta. För Svenskt Näringsliv och Timbro räknas nämligen inte bara försörjningsstöd som utanförskap utan också sådant som sjukpenning och a-kassa. Hamnade du i utanförskap när du kunde vara hemma från jobbet med sjukersättning? Nej, antagligen inte. Att ha jobbat upp en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är själva definitionen av innanförskap. Att ha jobbat så att man är kvalificerad för a-kassa är närmast att betrakta som innanförskapets plusmeny.

Så varför gör högern så här år efter år? Också inför valet 2018 pratade ju Moderaterna om en miljon i utanförskap. Sanningen är att det är ett beprövat sätt att argumentera. Med en definition av John B Judis försöker högerpopulister skapa en politisk konflikt där ”majoriteten” sägs hotas av en ”elit” som gullar med en tredje grupp. I det här fallet jobbar svensk höger på att skrämma vanliga löntagare med att regeringen låter en kraftigt överdriven grupp fattiga hota välfärden. Om högern lyckas blir följden snart försämrade trygghetssystem för vanliga löntagare. Låt dem inte lyckas med det. Det får inte råda någon motsättning mellan att arbeta för att fler ska kunna försörja sig själva och att säga emot när högern skräms med vantolkningar som bygger på att den som har sjukpenning lever i utanförskap.