Valet borde handla om parallellskolan

Ledare Tanken om att ge upp den gemensamma grundskolan växer sig snabbt starkare inom den svenska högern, och i täten går Liberalerna.

I den svenska skoldebatten har det länge funnits en sorts underförstådd förutsättning: Alla är egentligen överens om att segregation är av ondo och att vi ska ha en likvärdig skola för alla. Partierna är bara oense om vägen dit. Den bilden är falsk. 

Det här handlar inte bara om Almegas uppmärksammade och sedan tillbakadragna remissvar där de ansåg det vara en svår etisk fråga om barn till fattiga föräldrar verkligen ska få lika bra skola som barn till rika föräldrar. Nej, tanken om att ge upp den gemensamma grundskolan växer sig snabbt starkare inom den svenska högern, och i täten går Liberalerna.

Förstatligade kommunala skolor i kombination med en separat friskolelag blir slutet för vår sammanhållna och gemensamma grundskola

Det senaste förslaget handlar om att stifta en ”separat friskolelag”. Många skulle säga att vi redan idag i praktiken har två parallella skolsystem, men med en särskild lag för just friskolor blir uppdelningen också formaliserad. Med separata lagar blir det möjligt att successivt dela upp skolsystemet, att ändra regler för den ena skolformen oberoende av den andra. Det ligger nära tillhands att tänka sig olika regler för lokaler, bibliotek, lärare och betyg. Separata lagar ger också helt nya möjligheter för den redan idag starka friskolelobbyn att påverka ”sin” lag utan att röra de offentliga skolorna.

Som mycket annat i skoldebatten är det snabbt ihopkommet. När Liberalerna hade landsmöte i höstas fanns inga förslag om en särskild lag. Den idén plockade partiet upp från Lärarnas Riksförbund i våras. Det ligger förstås en ödets ironi i att det fackförbund som hårdast drivit frågan om förbud mot aktiebolag plötsligt kom med förslaget som slutligen skulle permanenta dem och till och med ge dem en egen skolform. Det är inte bara en smula överraskande utan också ett faktum som uppmärksammats alldeles för lite.

Till detta ska läggas det genom åren upprepade liberala kravet på att förstatliga skolan. Inte heller detta gäller alla skolor, utan endast de kommunala. Friskolor ska fortsätta att vara sina egna huvudmän. Skillnaden blir att de nu kan gå upp till finansdepartementet och framföra sina krav, inte som idag till 290 kommuner. Det här följer ett amerikanskt mönster. Den amerikanska kapitalägarhögern med nobelpristagaren James McGill Buchanan i spetsen slogs visserligen ofta mot staten och för det lokala självstyret, men de lärde sig snart att den lokala demokratin var stark och svår att vinna över. Ibland var staten att föredra. Det var helt enkelt lättare för kapitalstarka krafter att få gehör för sina förslag om besluten togs långt från medborgarna, i församlingar den vanliga väljaren hade svårare att få åtkomst till. 

Förstatligade kommunala skolor i kombination med en separat friskolelag blir slutet för vår sammanhållna och gemensamma grundskola. Parallellskolan är här. En så stor samhällsförändring måste uppmärksammas i valrörelsen.