För att militärallierade ska åtnjuta fortsatta eftergifter och stöd från EU och FN måste det finnas tydliga villkor, skriver Jerker Ekvall, Svenska Burmakommittén och Frida Perjus, Olof Palmes internationella center.
När Burmas folk går till valurnorna på söndag är det oerhört viktigt att omvärlden inte överskattar valets betydelse för landets demokratiseringsprocess.
Militären kommer att fortsätta behålla makten i landet, oavsett valutgång.
För första gången sedan 1990 kommer den bredare demokratiska rörelsen i landet, med Nobelpristagaren Aung San Suu Kyis parti National League for Democracy i spetsen, att delta i allmänna parlamentsval.
Således är valet på söndag historiskt. Sverige och EU bör uppmana till fria val och att valresultaten, till skillnad från 1990 då militären vägrade lämna över makten, respekteras.
Samtidigt måste omvärlden ha klart för sig att förutsättningarna för rättvisa val i Burma inte finns.
Landets odemokratiska konstitution lägger grunden för ett styre där militären fortsätter ha den yttersta makten. Exempelvis är en fjärdedel av platserna i det nationella och de regionala parlamenten reserverade åt militären och de viktigaste ministerposterna utses av Burmas överbefälhavare.
Oppositionen har förgäves försökt reformera konstitutionen.
Därtill tillämpar Burmas makthavare flitigt repressiva lagar för att tysta kritiska röster. Arresteringar på politiska grunder har ökat de senaste åren. I gränsområden, där etniska minoriteter lever, fortsätter väpnade attacker från Burmas armé med omfattande mänskligt lidande som följd.
Processen för att få till stånd ett nationellt vapenstillestånd, där EU på ett illa avvägt sätt stött den militärbackade regeringen, har misslyckats.
Mest krisartad är situationen för folkgruppen rohingyas som utsätts för mycket allvarlig statssanktionerad diskriminering. Hundratusentals rohingyas har fråntagits sin rösträtt och möjligheten att kandidera i valet, vilket ytterligare marginaliserar en redan hårt förtryckt grupp.
Den reformprocess som äger rum i Burma är toppstyrd och hårt kontrollerad av militären, vars medlemmar ansvarar för otaliga krigsbrott och brott mot mänskligheten. Sveriges och EU:s hållning till landet måste utgå från den analysen och med kraft och konsekvens stå upp för mänskliga rättigheter i Burma.
För att militärallierade ska åtnjuta fortsatta eftergifter och stöd måste det finnas tydliga villkor. Sverige måste se till att EU:s och FN:s stöd till Burma omedelbart diversifieras så att det bättre stärker demokratiska och granskande krafter.
Efter valet på söndag är det trots allt de som kommer trycka på för genuin demokratisering i Burma, inte militären.
Jerker Ekvall, ordförande Svenska Burmakommittén
Frida Perjus, burmahandläggare Olof Palmes internationella center
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
