Presidentvalet i Moldavien tar landet ett steg närmare Ryssland, skriver Palmecentrets Jonas Andersson.
I skuggan av Donalds Trumps valvinst i USA har det hållits ett betydligt mindre uppmärksammat presidentval i Moldavien.
Det var första gången sedan 1996 som presidenten skulle utses i direktval, annars har det varit parlamentet som tillsatt posten.
Presidentvalet präglades av landets geopolitiska läge, ett val mellan öst och väst.
Socialistpartiets Igor Dodon, som vann valet med röstsiffrorna 52–48, vill närma sig Ryssland. Detta i motsats till regeringspartiet Moldaviens demokratiska parti, som är Socialdemokraternas systerparti.
Moldaviens demokratiska parti, som i stället vill närma sig EU, hamnade i regeringsställning efter det senaste parlamentsvalet 2014. Under sin tid vid makten, partiet fick egen majoritet efter regeringsombildningen under 2015, har de legat bakom viktiga reformer av till exempel skattesystemet. De har skärpt lagarna mot korruption, drivit igenom ett pensionssystem och investerat i infrastrukturen.
Men partiets tid vid makten har också präglats av korruptionsanklagelser. Inte minst i samband med bankskandalen 2015, som orsakade stora protester. Det har stänkt över på regeringen och varit svårt att värja sig mot.
Valdeltagandet var relativt lågt. Även regeringspartiet har haft svårt att mobilisera sina sympatisörer, och man tog beslutet att lägga ned sin kandidatur och i stället stödja den liberala kandidaten Maia Sandu, en tidigare advokat på världsbanken IMF. Regeringspartiet lade ned sin kandidatur i syfte att ena det pro-europeiska blocket mot den enade pro-ryska fronten i Igor Dodon.
Valförlusten i Moldavien för EU-blocket bör inte ses som att stödet för EU-integrationen har minskat. Däremot ska man komma ihåg att majoriteten av befolkningen inte har märkt av några större fördelar av Moldaviens samarbetsavtal med EU.
Moldavien, som till stora delar är ett jordbruksland, har tidigare haft stora inkomster av handel med Ryssland, till exempel genom export av kött, vin och majs. Men i takt med att Moldavien närmat sig väst har relationen med Kreml försämrats. Ryssland har satt ett embargo på moldaviska varor vilket inneburit ekonomiska problem som slagit hårdast mot folket på landsbygden.
I det läget gick Igor Dodon till val på att ordna bättre relationer med Ryssland. På många sätt är Igor Dodon en typisk populist som rider på samma missnöjesvåg som Donald Trump. Dennes vinst kan därmed skapa situation där den reformagenda som regeringen har satt igång nu kommer att försenas.
Men frågan är om Dodon kommer att förverkliga alla sina vallöften. Precis som Donald Trump har han tonat ner sin retorik efter att han vunnit.
Under de närmaste åren kommer det bli ett slags dubbelstyre, där presidenten och regeringen står för två helt olika politiska alternativ.
Moldavien, som är ett av Europas fattigaste länder, har hamnat mitt emellan öst och väst. Nu gäller det att landet inte fastnar där, utan kan gå vidare och genomför den reformagenda som krävs.
Jonas Andersson, Palmecentret
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
