Regeringens tycks kallsinning inför den frivilliga medborgarverksameheten. Staten verkar vara det viktiga, inte samhället, skriver Olof Kleberg.
Hur kommer det sig att Polen tagit emot nära två miljoner flyktande ukrainare? Eller att Ukraina som folk håller ihop mot den ryska aggressionen? Hur lyckades tjeckerna genom massprotester rösta bort populisten Andrej Babiš från posten som premiärminister 2021? Hur kunde slovakerna få den korrupte premiärministern Robert Fico på fall 2018 och välja den demokratiska miljöpartisten Zuzana Čaputová till president?
En viktig förklaring är att dessa länder har ett starkt civilsamhälle, många föreningar och nätverk, en mångfald av organisationer, bred folklig utbildning.
Och därtill mycket väsentligt: stabila institutioner som domstolar och ämbetsverk. Visserligen undergrävda i Polen under åtta år men nu med demokraternas seger kan de återupprättas. Kanske hotas de däremot i Slovakien.
Ingen i den svenska högerregeringen tycks ha funderat över civilsamhällets viktiga roll. Man räknar med att det finns ca 260 000 föreningar i Sverige, över två miljoner svenskar över 16 år deltar aktivt i någon förening.
Men regeringen är kallsinnig inför denna frivilliga medborgarverksamhet. Man satsar på staten, inte på samhället. Det mest tydliga beslutet är höstbudgetens dråpslag mot studieförbunden.
I dag får de tio studieförbunden med olika idéinriktningar knappt två miljarder i statsbidrag. Detta vill Kristersson-regeringen sänka med 30 procent till 1,3 miljarder 2026.
Detta borde inte logiskt leda till att försvaga studieförbunden
Moderater och sverigedemokrater har länge misstrott studieförbunden. Kallat deras insatser för hobbyverksamhet, anklagat dem för fusk. Det sensationella är att de s k Liberalerna nu håller i yxan. Det parti som sedan drygt hundra år tillsammans med Socialdemokraterna byggt upp folkbildningen som ett led i kampen för demokrati.
Socialdemokratiske riksdagsmannen Oscar Olsson skapade den första studiecirkeln 1902, en originell uppfinning om hur människor tillsammans kunde skaffa sig kunskaper om världen, samhället och den egna tillvaron. Den liberale folkbildaren Anton Nyström startade föreläsningsföreningar, särskilt Stockholms Arbetareinstitut redan 1880.
Årets attack mot bred folkbildning har varit noga förberedd. Vi är många som borde ha varit mer vaksamma. Näringslivets opinionsorgan Timbro, som utbildat många unga liberaler att bli ”borgerliga”, har velat slopa anslaget till folkbildning. Sverigedemokraterna har sedan 2014 agiterat för detta.
Pehrson-liberalerna har på denna punkt, liksom på så många andra, fjärmat sig från sina socialliberala rötter. Nu slår de in en sista spik i den en gång välfyllda socialliberala skattkistan.
Den akademiskt skolade utbildningsministern Mats Persson tycks, som ganska många från hans miljö, inte ha något större engagemang för bred, frivillig förkovran. Har Mats Persson själv någonsin deltagit i en studiecirkel?
Nu vill han satsa på ”utbildningar som skapar jobb”. Bra ambition. Men detta borde inte logiskt leda till att försvaga studieförbunden. Beslutet beror i stället på ideologisk snävsyn.
Hur tror Mats Persson och resten av högerkoalitionen att miljontals svenskar genom åren lärt sig engelska, spanska och andra ”nyttiga” språk? Inte främst på högskolorna. Hur tror han att svenskars breda kunskap om datorer och IT uppstått? Inte främst på högskolorna.
Har Mats Persson funderat på studieförbundens insatser för att sprida kunskaper om energifrågor (inför folkomröstningen om kärnkraft 1980) eller om europeiskt samarbete (inför EU-omröstningen 1994 och euroomröstningen 2003)? Främst skapade de inte jobb men en viktig medborgerlig kunskap.
Förra året deltog 345 000 svenskar i studiecirklar runt om i landet. Ungefär lika många deltog i annan folkbildning, inte minst kulturella arrangemang i hela landet. Denna medborgaraktivitet vill alltså Kristersson-regeringen minska drastiskt.
En förändring som kanske inte kommer att slå hårt mot människor i välbärgade miljöer i storstäderna. Men desto mer i stora delar av landet, i tätorter, glesbygd och i storstädernas förorter. Kunskap genom samarbete, inte minst bland ungdomar, och mängder av kulturella upplevelser kommer att slaktas. Förbundet Kulturens Bildningsverksamhet är först med att tvingas avveckla sin verksamhet.
Regeringen och Sverigedemokraterna vill alltså nu kapa bort totalt 500 milj kr till bred folkbildning. Vi måste spara, heter det. Men samtidigt har man råd att ta bort skatten på plastpåsar – kostnad 650 milj kr 2025. En avslöjande prioritering!
Försvaret för studieförbundens plats i svenskt samhällsliv ska dock inte övergå till en försköning av läget. Det finns brister i redovisning och verksamhet på många håll. Detta har Riksrevisionen visat i en granskning för ett år sedan. Bättre kontroll, mindre fusk lyder budskapet.
Om tre kvarts miljoner svenskar årligen deltar i studieförbundens verksamhet kan nog var och en inse att allt inte kan kontrolleras. Det kan bli svinn.
Riksrevisionens uppgift är kontroll. Men en regering borde ha ett bredare perspektiv än bara kontroll.
Sedan ungefär femtio år får studieförbunden klumpanslag från staten – det bygger på förtroende och minskar byråkratin. Men detta kan öka risken för fusk. En avvägning är nödvändig. Alltför hård kontroll kan leda till att kursavgifter måste höjas – och ett bortfall av personer som allra mest behöver få nya och djupare kunskaper.
Skärpningar kan nog sättas in på vissa områden: bättre, mer pålitlig redovisning, större krav på pedagogisk ledning, en skärpning av grundidén att det gäller förkovran. Man kan hoppas att den redan tillsatta folkbildningsutredningen levererar bra förslag.
Men regeringen hugger till direkt. Först skär man bort en tredjedel av stödet, sedan, om något år, får man ta emot förslag till förbättringar. I normal svensk ordning har man alltid gjort tvärtom.
Låt förnuft och bred kunskapstradition råda. Stoppa undan detta förslag att försvaga folkliga studier i någon skattebelagd plastpåse!
Olof Kleberg, tidigare chefredaktör för frisinnade Västerbottens-Kuriren
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
