Sverige är det OECD-land där inkomstklyftorna ökat mest de senaste två decennierna. Det visar en OECD-rapport som släpptes i går. Från en topplacering i jämlikhetslistan är vi nu nummer 14 av 34 länder. Liksom inom skolresultat är Sverige nu ett genomsnittsland. Det paradoxala är att just undermineringen av den ”lagoma” svenska modellen verkligen har lyckats göra Sverige till Landet Lagom i ett europeiskt perspektiv.
Sedan 2006 har vi i Sverige givit störst skattesänkningar åt de rikaste samtidigt som vi sänkt a-kassa och socialförsäkringar. OECD drar en tydlig förlorarlinje vid sjuka, arbetslösa och förtidspensionärer som i dag har sämre ekonomi än 2006. En lika tydlig vinnarlinje går vid de rikaste tio procenten som dragit ifrån rejält, enligt OECD och SCB. De rikaste tio procenten i Sverige har ökat sina inkomster sex gånger mer än de fattigaste tio procenten, varje år i 30 års tid.
I dag är vi ett genomsnittsland vad gäller ojämlikhet, vilket kraftigt bidragit till att vi hamnar under genomsnittet i OECD i skolkunskaper. Arbetslösheten är högre än flera jämförbara länder. Samtidigt har vi en av Europas sämsta a-kassor, och bostadsbristen skenar i takt med ungdomsarbetslösheten. Köerna växer till förskolor och skolor. Privatiseringen av skolan, tågtrafiken, apoteken och ambulansväxeln har havererat. Den generella välfärden slimmas och ges efter efterfrågan, inte efter behov.
Våra problem är inte längre så annorlunda, de är ganska lika resten av västvärldens. Välkommen till det nya Landet Lagom.
Detta Mellanmjölksland i väst skapades ironiskt nog genom att underminera det som gjorde att Sverige stack ut: Den svenska modellen. Med hjälp av differentierad a-kassa och otrygga projektanställningar straffas de svagaste nu på arbetsmarknaden. Sämre försäkringar gör att vi inte klagar på jobbet när villkoren försämras. Allt fler lämnar då fackföreningarna, grundbulten i den svenska modellen. Allt mer av företagens vinst går till kapitalägarna, allt mindre till löntagarna. Ojämlikheten blir en spiral.
Våra socialförsäkringar, en aktiv arbetsmarknadspolitik och hög fackanslutning gjorde länge att våra relativt höga lägstalöner inte resulterade i ungdomsarbetslöshet. Detta kan vara på väg att ändras. Samma onda spiral som i övriga västvärlden. Revorna i modellen skapar oväntade problem.
OECD gör en poäng av att skattebördan måste fördelas rättvist. Även vi i Sverige måste prioritera mellan välfärd och privat konsumtion. Vi kan börja med att fråga om det är lagom att de tio rikaste procenten i Sverige ökar sina inkomster sex gånger så mycket som de fattigaste varje år? Var det detta Landet Lagom som vi drömde om?
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
