Krönika Känslor istället för fakta och en stark vilja att peka ut problemgrupper utan att fundera över hur det påverkar de som är ingår i dessa. Så har valrörelsen sett ut hittills.
Med mindre än två veckor kvar till valet kan mycket fortfarande hända. Men hur det än går för partierna på valdagen lämnar den här valrörelsen en mycket besk eftersmak.
Allvarligast är att ingen valrörelse tidigare har präglats av ett lika tydligt vi-och-dom tänkande, där vissa grupper återkommande pekas ut som problem. Det gäller inte minst utrikes födda, där partierna närmast tävlat om att komma med stigmatiserande utspel.
Dit hör Anders Ygemans (S) utspel om att sätta ett tak för hur många med ”utomnordisk bakgrund” som ska få bo i utsatta områden och Magdalena Anderssons tal om ”Somalitown”. Dit hör Liberalernas förslag om språktest för två-åringar – med hot om tvångsomhändertagande om föräldrar inte sätter barnen i förskola. Dit hör KD:s utspel om DNA-tester vid utlänningskontroller. Dit hör Moderaternas förslag att snabbtesta alla barn i ”utsatta områden” för adhd. Och dit hör att invandrade och bidragstagare återkommande och av flera partier framställs som en belastning för Sverige. Längst går som alltid SD.
I debatten kring våldsbrottsligheten ägnar sig flera partier åt att underblåsa rädsla i stället för att bygga på vad evidens visar
Vad inget av dessa partier tycks tänka på eller bry sig om är hur det upplevs av dem som blir utpekade som problem och belastning, som människor med utländsk bakgrund, barn med adhd och deras föräldrar, eller människor i behov av bidrag från det offentliga. En sak är dock säker: det stärker knappast förtroendet för svensk politik eller den sociala sammanhållningen.
Ett annat skäl är att en mängd utspel under den här valrörelsen framstår som oerhört ogenomtänkta. Ta snabbtesterna för adhd som exempel. Förutom att det är moraliskt förkastligt att enbart peka ut barn i utsatta områden spelar det ingen som helst roll om man gör adhd-test och får en diagnos om inte barnpsykiatrin och skolan har resurser och kompetens nog att hjälpa de barn som har får en diagnos. Redan i dag är det ett enormt problem att barn med olika neuropsykiatriska diagnoser inte får det stöd som de behöver och har rätt till, och redan i dag lider barn- och ungdomspsykiatrin av enorma problem. Om det är något som skulle testas är det om skolorna och barnpsykiatrin är tillräckligt bra på att hjälpa barn med neuropsykiatriska problem.
På samma sätt hjälper det inte att sätta barn som i tvåårsåldern misslyckas på språktest i förskola om det inte finns kvalificerad personal som talar svenska och som kan hjälpa dem. Inte heller hjälper det personer med utländsk bakgrund i utsatta områden om man sätter ett tak om det inte finns en plan för var människor i stället ska bo och för hur bostadskarriärer ska underlättas. Och sist men inte minst: inte hjälper det människor i utsatta områden att ständigt pekas ut som ett problem enbart för att de har en utländsk bakgrund.
Ett tredje skäl är att den här valrörelsen och partiernas utspel i mycket högre grad än tidigare präglats av postfakticitet (post-truth). I kölvattnet av bland annat Trumps valseger utsågs det 2016 till årets ord av Oxford Dictionaries, och det syftar på en situation eller ett tillstånd där objektiva fakta betyder mindre än känslor och personliga åsikter och upplevelser när partierna försöker bilda opinion och människor formar sina åsikter. Då stämde det inte särskilt väl in på Sverige, men i den här valrörelsen tycks nästa alla partier rikta in sig mer på människors känslor – inte minst rädsla – och subjektiva upplevelser i stället för att hänvisa till och bygga på forskning och annan evidens. Extremast är som alltid SD med deras återkommande påståenden om att Sverige skulle vara förstört. Men de är inte de enda.
Inte minst i debatten kring våldsbrottsligheten ägnar sig flera partier åt att underblåsa rädsla i stället för att bygga på vad evidens visar.
Ingenting av detta bådar särskilt gott för framtiden och Sveriges förmåga att lösa de samhällsproblem som nästa regering och riksdag – oavsett valutgång – kommer att ställas inför.
Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
