Den inneboende, kanske omedvetna, konsensus som råder i västerländsk media när en person begår ett vansinnesdåd är: muslim – terrorist. Svensson – psykiskt sjuk.
Dag tre efter flygkatastrofen uttalar sig en flygpsykolog om andrepiloten Andreas Lubitzs psykiska sjukdom i DN. När Omar Abdel Hamid El-Hussein sköt mot Lars Vilks var det ingen som brydde sig om hans psykiska tillstånd. IS hade attackerat Norden.
Europa är ännu en gång dränkt i sorg. Denna gång efter att en man bestämt sig för att krascha ett flygplan med 150 personer rakt in i en av alpernas massiva bergsväggar.
Exakt varför andrepiloten Andreas Lubitz bestämde sig för att ta sitt, och till följd 149 oskyldiga människors liv kommer vi nog aldrig få veta, men att psykisk sjukdom spelat en roll är tämligen säkert.
Senast vår världsdel låg inbäddad i sorg och förvirring över ett till synes obegripligt och grymt brott var efter terrorattacken i Köpenhamn. Innan dess var det Paris. Båda fallen stämplades tidigt med terroriststämpel högst upp på tidningarnas förstasidor runtom i världen.
På the daily beast skriver Dean Obeidallah i en krönika om en brutal händelse på New Orleans flygplats i USA. En man, Mr White, går in i en terminalbyggnad, fram till några säkerhetsvakter och sprayar ner dem med gift. Han tar sedan fram en machete som han jagar ytterligare en av vakterna med innan han skjut till döds av polisen. I hans bil hittas senare stora mängder sprängämnen.
I amerikansk media nämndes inte ordet terrorist en enda gång efter händelsen på flygplatsen. När flygplanet kraschade i alperna uteslöts terror som motiv tidigt. Kan namnen på de skyldiga vara betydande för medias inriktning?
Andreas Lubitz. Richard White. Cherif Kouachi. Omar Abdel Hamid El-Hussein.
Media var tidigt ute med att publicera gärningsmännens namn i respektive fall. Om andrepiloten hade haft ett muslimskt klingande namn, skulle medias diskussion om terrorism som motiv då varit mer uppskruvad?
Den inneboende, kanske omedvetna, konsensus som råder i västerländsk media när en person begår ett vansinnesdåd är: muslim – terrorist. Svensson – psykiskt sjuk. Som Dean Obeidallah skriver i sin text: ”Om en muslim gör något fel förmodas han vara terrorist. (Tydligen kan vi muslimer inte bli mentalt sjuka)”.
När Anders Behring Breivik utförde terrorattentaten i Norge där sammanlagt 77 personer mördades, skreks det TERROR och finger pekades på Mellanöstern. När det sedan visade sig vara en vit, medelålders man startade debatten om huruvida dådet skulle klassas som terrorism eller sinnessjukdom.
Mr White i New Orleans (namnet passar onekligen bra i sammanhanget) bedömdes vara sinnessjuk ganska omgående, trots kopplingar till fundamentalt kristna organisationer samt anti-statliga grupperingar.
Måste det ena utesluta det andra? Kan man inte vara både psykiskt sjuk och terrorist samtidigt? Och är inte gärningsmännens psykiska tillstånd viktigt längre när media kan anspela på terrorism?
Dag tre efter flygkatastrofen uttalar sig en flygpsykolog om andrepiloten Andreas Lubitzs psykiska sjukdom i DN.
När Omar Abdel Hamid El-Hussein sköt vilt in i kulturhuset Kruttunnan i Köpenhamn fick han terroriststämpeln i pannan så snart hans identitet var fastslagen och media diskuterade omgående terrororganisationen IS intåg i Europa. Ingen psykolog uttalade sig om Omar Abdel Hamid El-Husseins psykiska tillstånd.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
