Vänstern bortom Uber och Airbnb

Progressiva krafter måste formulera en linje som omfamnar den teknologiska utvecklingen utan att ge avkall på rättvisa villkor.

I »The Economic Possibilities for our Grandchildren« målade ekonomen John Maynard Keynes upp en framtid där vi jobbar 15 timmar i veckan och ägnar övrig tid åt förkovran och fritidsintressen.

Riktigt så har det inte blivit. Den växande ekonomiska kakan har i stället fördelats skevt — och i första hand gynnat fåtalet.

Kan ny teknologi och en snabbt växande delningsekonomi förverkliga Keynes dröm? Med nyliberala glasögon är den nya delningsekonomin — med tjänster som Uber och Airbnb — en dörr till en utopisk, post-kapitalistisk era som upplöser tidigare band och beroenden. Men för den som inte när samma tilltro till kapitalismens inneboende genialitet är det tydligt att den nya teknologin sätter press på villkoren inom exempel taxi- och hotellnäringen — och utmanar lagstiftningen.

Det finns ett glapp mellan arbetsmarknadens lagar och regler och den teknik som möjliggör nya sätt att utbyta tjänster.

Senaste numret av Journal for a Progressive Economy viks åt den nya ekonomins hot och möjligheter. Ursula Huws, professor i arbetsmarknadsekonomi vid Hertfordshire-universitetet, skriver att politiken och demokratin måste uppdateras för att hinna ikapp det teknologiska språnget. Annars får vi en arbetsmarknad där kapitalet dikterar spelreglerna.

Det handlar helt enkelt om att flytta fokus från företagens omedelbara, kortsiktiga behov till löntagarnas och samhällets långsiktiga behov.

Vad som händer de närmaste åren är avgörande. Enligt prognoser väntas omkring hälften av USA:s löntagare jobba inom den tillfälliga ekonomin år 2020. I Storbritannien utgör den tillfälliga arbetskraften redan fem miljoner invånare.

Tjänster som Airbnb och Uber har två sidor. Visst, det är bekvämt att kunna beställa en taxiliknande tjänst vi en app i telefonen, eller boka en lägenhet i New York till en bråkdel av hotellpriset. Men under vilka villkor jobbar människorna inom delningsekonomin, vad innebär det för samhället i stort?

I Paris fylldes nyligen gatorna av taxichaufförer som protesterade mot hotet från Ubers negativa lönekonkurrens. Svenska Taxiförbundet kallar företagets verksamhet för »organiserad svarttaxi«. Flera städer har öppnat för lagstiftning mot Airbnbs skattebefriade hotellverksamhet.

Strukturomvandlingar inom ekonomin är inget nytt. Sjuttiotalet såg den tidigare så framgångsrika textilindustrin pressas under internationell konkurrens. Nittiotalet var decenniet då ett pärlband var bruksorter tömdes på jobb och framtidstro. Den som inte prenumererar på nyliberalismens grovhuggna analyser kan inte motsätta sig ekonomins förnyelse. Samtidigt vore det naivt att blunda för konsekvenserna.

Progressiva krafter måste formulera en linje som omfamnar den teknologiska utvecklingen — utan att ge avkall på principen om rättvisa och jämlika villkor. Annars är risken stor att delningsekonomins anställda blir vår tids variant av daglönare med mössan i hand.