Data om social rörlighet ger vänstern rätt, men de politiska förslagen går högerns väg.
Att lyssna på ekonomiprofessorn från Stanforduniversitetet, det akademiska underbarnet Raj Chetty, som nyligen besökte SNS, är inspirerande.
Med hjälp av enorma mängder data kan han visa vad som skapar social rörlighet. Detta samtidigt som SCB visar hur den sociala rörligheten uppåt är sämre för kvinnor än män i Sverige.
Vilken är Chettys topplista på faktorer som ökar den sociala rörligheten? Jo, viktigast är att människor med olika ursprung bor integrerat. Näst viktigast är att inkomstskillnaderna i området är små. På tredje plats återfinns sammanhållna familjer, på fjärde socialt kapital och på femte plats välpresterande skolor. Chettys forskning bekräftar i stort sett en liberal/vänster-världsbild: integration, jämlikhet och utmärkta skolor är bra grejer om man vill ha stor social rörlighet.
Men när det kommer till policydiskussionen blir en liberal/vänstersinnad förbluffad. Chetty jobbar tillsammans med den amerikanska regeringen för att familjer ska ges bostadsbidrag för att lämna socialt utsatta områden och bosätta sig i bättre områden. Vidare föreslår han att man startar fler friskolor så att begåvade fattiga barn kan söka sig dit istället för att gå i sina lokala kommunala skolor.
Ur ett svenskt perspektiv är dessa policyförslag häpnadsväckande. Att de starkaste familjerna, de som har resurserna att flytta från socialt utsatta områden, ska lämna de här områdena, i kombination med mer segregerade skolor, skulle alltså gynna den sociala rörligheten? Det är ju exakt den agenda som högern drivit i Sverige.
Fritt skolval och vinstdrivande skolor skulle ge bättre skolresultat, vilket skulle ge högre produktivitet och fler patent, eller nobelpris som det hette i Liberalernas reklam. Well, idag vet vi hur det gick. Mer segregerade skolor var ingen direkt hit för skolresultaten.
Vänstern vinner alltså problembilden, men högern vinner politiken. Raj Chettys forskning bekräftar att jämlikhet är bra för den sociala rörligheten. Medan policyförslagen är helt på högerns planhalva och syftar till att öka ojämlikheten.
Chetty skulle säkert hålla med om att jämlikheten skulle ha en bra chans om vi i stället stärkte de fattigaste i socialt utsatta områden också, men det är inte den politiken som vinner Washingtons, eller för den delen Stockholms, politikers öra.
Det är trist att behöva säga det, men fler friskolor är sannolikt inte lösningen på låg social rörlighet. Det visar om inte annat den svenska erfarenheten.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
