HBTQI Alldeles nyligen har Trans Awareness Week uppmärksammats, en vecka med fokus på transpersoners rättigheter världen över. Innan valet lovade Ebba Busch att köerna till den könsbekräftande vården skulle kapas och rättigheter för transpersoner stärkas. Är regeringen beredd att infria dessa löften? Det skriver Trifa Shakely, förbundsordförande för RFSL.
Även om fler transpersoner kan leva öppet idag, kvarstår stora problem. Transpersoner som grupp är överrepresenterad i statistiken över psykisk ohälsa och självmord. Att kunna få leva som den man är borde vara en självklarhet, men det är långt ifrån verkligheten för många transpersoner i Sverige. Utöver psykisk ohälsa tvingas transpersoner ständigt försvara och förklara sig, på ett sätt som få andra behöver göra. Samtidigt har viktiga reformer för transpersoners rättigheter uteblivit och vården för transpersoner har blivit allt mer otillgänglig. Det behövs en förändring; det är dags för regeringen att agera.
Att ha fel juridiskt kön i passet eller på körkortet utsätter transpersoner för onödiga risker.
Alla förtjänar tillgång till en god och jämlik vård inom rimlig tid. Det borde självklart också gälla den könsbekräftande vården för transpersoner. Det är dock inte ovanligt att behöva vänta tre år bara för ett första besök hos en läkare, vilket är bland de längsta kötiderna i hela EU. Det skapar stort lidande och är oacceptabelt. Faktum är att Sverige fick ett bottenbetyg när organisationen Transgender Europe granskade den könsbekräftande vården inom EU. Sverige hamnade i rankningen på samma plats som Polen, ett av Europas mest hbtqi-fientliga länder. Den viktigaste anledningen är just de långa kötiderna. Nu krävs satsningar; vården behöver mer resurser, personalen behöver fler kollegor och köerna måste kortas.
Men transpersoner behöver också stärkta rättigheter. En viktig reform för transpersoner i Sverige som måste komma på plats är en ny könstillhörighetslag. 1972 var Sverige världens första land med en lag som gav transpersoner möjlighet att ändra juridiskt kön, det kön som finns på id-handlingar. Idag är lagen hopplöst utdaterad. Internationella institutioner för mänskliga rättigheter, som Europarådet, rekommenderar att individen själv ska få bestämma, och på ett snabbt och tillgängligt sätt ska kunna ändra, sitt juridiska kön. Så fungerar det inte i Sverige idag. När Finland sannolikt inför en ny lag nästa år, kommer vi att vara det sista nordiska landet utan en modern könstillhörighetslag.
Att ha fel juridiskt kön i passet eller på körkortet utsätter transpersoner för onödiga risker. Att tvingas att komma ut när du ska resa, skaffa bibliotekskort eller söka jobb, skapar otrygghet och ökar risken för diskriminering. De långa kötiderna i vården innebär dessutom att transpersoner idag får vänta många år innan de kan ändra juridiskt kön. Det är under all kritik.
Efter åratal av utredningar presenterade den förra regeringen i somras ett urvattnat förslag på en ny lag. Den innebär inte att transpersoner ges rätt att själva bestämma sitt juridiska kön, men processen föreslås i alla fall att förenklas. Nu ligger förslaget på Socialdepartementets bord, där Kristdemokraterna håller i taktpinnen. Även om RFSL vill gå längre för att stärka transpersoners rättigheter, är det förslag som finns ett steg i rätt riktning och regeringen bör snarast lägga fram en proposition.
Om Sverige ska återta positionen som föregångsland när det kommer till hbtqi-personers rättigheter krävs det handling. I RFSL:s partiledardebatt innan valet lovade KD:s partiledare Ebba Busch att köerna till den könsbekräftande vården skulle kapas och att rättigheter för transpersoner skulle stärkas. Nu har Ebba Busch makten att förändra. Vi behöver en tillgänglig könsbekräftande vård och en modern könstillhörighetslag nu. Är regeringen beredd att infria dessa löften?
Trifa Shakely, förbundsordförande RFSL
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
