debatt Bristen på hemberedskap riskerar vara en akilleshäl för hela Sveriges beredskap. Idag uppger bara vart tionde hushåll att de klarar en veckas kris på egen hand. Regeringen behöver prioritera insatser för människors beredskap minst lika högt som den prioriterar myndigheters beredskap, skriver företrädare för ABF.
Insikten har ökat om behovet av att stärka beredskapen i hela samhället för kris och krig. Utgångspunkten för Försvarsberedningens strategi är att varje hushåll ska ha beredskap för att klara en veckas kris.
ABF har under ett par års tid samarbetat med Civilförsvarsförbundet kring prepping och hemberedskap. I år har vi påbörjat en egen folkbildningssatsning för att starta lokala beredskapsgrupper och stärka den lokala resiliensen i bostadsområden.
En viktig utgångspunkt är betydelsen av att känna sina grannar.
En viktig utgångspunkt är betydelsen av att känna sina grannar. Genom att förbereda sig tillsammans i en studiecirkel och prata igenom hur man kan hantera exempelvis ett långvarigt elavbrott skaffar man sig kunskaper för eventuella framtida kriser.
I en enkät som gjordes för MSB i våras uppger 11 procent att deras hushåll skulle klara behovet av mat, vatten, värme och kommunikation under en vecka eller längre vid ett långvarigt elavbrott. Många uppger att de vill stärka sin hemberedskap, men att det inte varit prioriterat och att de vill göra det längre fram. Här tar människor starkt intryck av sin omvärld – en viktig faktor är om grannar, vänner och bekanta tar initiativ för att stärka sin hemberedskap.
I juli 2019 fattade regeringen beslut om att uppdra till 20 myndigheter att analysera framtida behov och åtgärdsförslag för att stärka det civila försvaret. Vi saknar dock en mer genomtänkt strategi för hur man kan stärka befolkningens beredskap.
Om hushållen inte själva klarar grundbehoven under den inledande fasen av en kris, riskerar samhällets resurser att i stor utsträckning behöva användas till detta. Detta försvårar genomförandet av de insatser som nu planeras.
Folkbildningen är redan idag en viktig resurs i det psykologiska försvaret, med frågor kring källkritik, falska nyheter och informationskrig. En stark folkbildningsverksamhet i hela landet är en viktig förutsättning för att försvåra för påverkansoperationer av stater och organisationer som vill undergräva det demokratiska styrelseskicket.
Men vi tror att Sveriges starka folkbildningsstrukturer också kan vara en viktig resurs i arbetet med att stärka befolkningens fysiska beredskap för kris och krig. De tio studieförbunden sammansluter förenings-Sverige i ett finmaskigt nät som täcker varje kommun i vårt avlånga land. Hos studieförbunden finns många eldsjälar med stora kunskaper och erfarenheter av livslångt lärande.
En stärkt hemberedskap kommer inte ske av sig självt, utan kräver ett målmedvetet arbete. Vi är beredda att arbeta tillsammans med frivilligorganisationer och myndigheter för att stärka medvetenheten och kunskaperna kring hemberedskap.
ABF uppmanar därför regeringen att uppdra till Folkbildningsrådet att inkomma med underlag kring hur folkbildningen kan vara en resurs för den fortsatta inriktningen av det civila försvaret. Folkbildningsrådet bör i det arbetet också kostnadsberäkna föreslagna åtgärder och föreslå en prioritetsordning. Underlaget bör tas fram tillsammans med studieförbund och folkhögskolor.
Bristen på hemberedskap riskerar vara en akilleshäl för hela Sveriges förberedelser för framtida kriser och krig. Först när den situationen förändrats kan man säga att vår beredskap är god.
Helén Pettersson
Förbundsordförande ABF
Monica Widman Lundmark
Förbundssekreterare ABF
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
