Vår förbannade skyldighet

12 700 elever, mer än 500 klasser, lämnade grundskolan utan behörighet att söka gymnasiet. Vägen till en likvärdig och bra skola är lång.

Om man ska välja ett enda exempel för att beskriva krisen i den svenska skolan, ja då är det svårt att komma undan siffran 12 700. Så många är de ungdomar som i våras slutade nian och saknar behörighet till gymnasiet.

12 700 elever utan godkänt i tillräckligt många ämnen eller som saknar godkänt i svenska, engelska eller matte. Det är mer än 500 klasser.

Översatt i procent var det 86,9 procent av eleverna som lämnade grundskolan med gymnasiebehörighet, visar Skolverkets slutgiltiga betygsstatistik som presenterades i går. Elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning är de som lyckas bäst, av dem var det närmare 95 procent som fick de betyg som krävs. En siffra som för övrigt borde vara den absolut lägsta målsättningen för alla elever. De elever som har det svårast är de som invandrat till Sverige efter ordinarie skolstart. Av dem nådde drygt hälften behörighet till gymnasiet.

Betygsstatistiken bekräftar också de senaste årens trend med att det fria skolvalet stärker segregeringen. Elever på fristående skolor har högre betyg och på de skolorna når drygt 93 procent av eleverna behörighet till gymnasiet, jämfört med knappt 86 procent på kommunala skolor.

Slutsatsen är än en gång att skolan inte klarar att ge barn och ungdomar den utbildning de har rätt till. Det är en tragedi för alla de elever som inte får det stöd de behöver, inte minst med tanke på hur svårt det är att få ett jobb utan att ha klarat av gymnasiet.

Men att så många ungdomar inte klarar grundskolan är också förgörande för hela samhället. När skolan misslyckas med att ge alla barn, oavsett bakgrund, samma möjligheter stärks klassamhället och segregeringen i samhället.

Problemen med att uppnå en likvärdig skola är dessvärre inte avgränsade till grundskolan. Nu visar Dagens Arenas granskning att betygsinflationen, det vill säga skillnaden mellan elevernas resultat på nationella prov och kursbetyg, i gymnasieskolan inte har minskat sedan den nya läroplanen infördes 2011. Trots att det var ett uttalat mål.

I till exempel matematik får runt 40 procent av eleverna i vissa kurser högre betyg än resultatet på nationella provet. Konsekvensen blir att elever i praktiken väljer mellan skolor som ger bra utbildning eller bra betyg. Så kan det inte fortsätta.

När Miljöpartiet och Socialdemokraterna presenterade sin gemensamma skolpolitik i helgen sa Gustav Fridolin (MP) att det är ”vår förbannade skyldighet” att se till att alla elever får gymnasiebehörighet. Ja, det är bara att hålla med.

De utlovade satsningarna på mindre barngrupper i förskolan, att resurser till skolor ska fördelas efter behov med särskilda insatser för skolor med sämst resultat och fler speciallärare och specialpedagoger är därför välbehövliga och efterlängtade löften. Satsningar som förhoppningsvis kommer en utgöra en mininivå framöver. För en god och likvärdig skola för alla elever kräver, som alla vet i dag, mycket mer.