Vår rapport har missförståtts

replik Det är roligt att vår rapport väcker intresse, men Rune Wigblads artikel innehåller flera fel, skriver Rambolls konsulter.

Rune Wigblad har skrivit om vår forskningsstudie om snabba landtransporter i ett flertal medier, senast i Dagens Arena 28/1 2021. Det är roligt att vår rapport väcker intresse, men tråkigt att rapportens syfte missförstås. 

Det stämmer inte att Trafikverket har beställt vår rapport. Rapporten är en forskningsstudie på vårt initiativ. Trafikverket är intresserade av vår inriktning och har därför deltagit som finansiär. En företrädare från Trafikverket har även deltagit i vår referensgrupp, tillsammans med forskare från KTH, Umeå universitet och Lunds universitet. Där slutar dock Trafikverkets inflytande. 

Det stämmer inte heller att rapporten inte är offentliggjord, den finns att hitta i Trafikverkets databas för forskning inom planera-portföljen. Wigblad med flera har också personligen fått rapporten utskickad i samband med granskningsseminariet som Wigblad själv nämner. Utöver detta presenterades rapporten på VTIs konferens Transportforum den 14/1 2021 och sedan igår (28/1 2021) finns den också att hitta på Rambolls LinkedIn. 

Vi har inga illusioner om att vår studie ensamt kan besvara alla de frågor som återstår.

Wigblad nämner att klimatmålet inte är värderat i rapporten, vilket delvis stämmer. Minskade klimatutsläpp till följd av överflyttning av resor från flyg finns som Wigblad själv anmärker med, men även överflyttning från andra färdmedel. 

Vad Wigblad tycks syfta på är att vår samhällsekonomiska nyttoanalys inte innehåller kostnader, varken ekologiska eller monetära, vilket stämmer. Det var heller inte rapportens syfte eftersom det är svårt att göra en sådan bedömning för den här storleken av forskningsrapport, särskilt med tanke på att de utvärderade teknikerna är väldigt olika testade. Att på ett trovärdigt sätt utvärdera kostnader kvantitativt hade krävt en substantiell fördjupning. Vi har istället valt att fokusera på nyttosidan och beskriva kostnader kvalitativt. Vi är dock precis som Wigblad nyfikna på vad en fördjupad utredning med kostnadskalkyl hade visat, vilket vi också anger i uppslagen till vidare forskning. 

Det stämmer att vi inte har hittat substantiell forskning som visar på att någon av teknikerna magnettåg och höghastighetståg på järnväg sticker ut ur trafiksäkerhetssynpunkt, detta är inte heller något som har framkommit i några av våra intervjuer. Underhållskostnader är inte inkluderade i kalkylen av samma anledning som övriga kostnader uteslutits från den kvantitativa delen. 

Det är inte korrekt att vi ”föreslår en satsning på höghastighetståg 250 km/h för blandad trafik”. En av studiens slutsatser är att höghastighetståg på järnväg i de flesta fall har större potential för transportpolitisk måluppfyllelse än de alternativa teknikerna. Det är inte det samma som att detta alltid gäller, rapporten ger därav inga specifika investeringsförslag. 

Att vår studie är avgränsad är vi väl medvetna om, sådan är forskningen. Det viktiga är att avgränsningen framgår. Frågan om framtidens transporter är stor, abstrakt och komplex – vi har inga illusioner om att vår studie ensamt kan besvara alla de frågor som återstår. En viktig del av Rambolls inriktning och arv är att leda utvecklingen mot ett hållbart samhälle och med denna studie tycker vi oss bidra med en liten bit till det stora pusslet. Det är vi stolta över. Vi hoppas att fler vill ta del av rapporten. 

Lucas Glasare

Joakim Ahlberg

Ramboll