debatt EU är förvisso ett liberalt experiment, men det har inte kollapsat. Tvärtom är EU världens bästa experiment i att få fler människor att samarbeta och identifiera sig med gemensamma institutioner, skriver Vladan Lausevic, Liberalerna.
För fem år sen blev Kroatien EU:s 28 medlemsland. Det var ett beslut som nog fick Kroatiens förste och nationalistiske president Franjo Tudjman att vända sig i graven.
Innan sin död menade Tudjman att EU precis som Jugoslavien är ett »liberalt experiment« som borde kollapsa. Men nästan 30 år senare existerar EU fortfarande, trots sina problem. Unionen ses som världens mest utvecklade exempel på regional integration, övernationell demokrati och flernivåstyre.
EU är inget dåligt experiment. Tvärtom, det handlar om att fler ska få det bättre ekonomiskt och kulturellt. Visst har EU massor med problem. Och visst är det så att det som presenteras som handel, samarbete och rörlighet egentligen handlar om marknad, institutioner och medborgarskap.
I alla politiska system finns «vinnare och förlorare«. Saken är bara att i EU:s fall är det fler som är vinnare och som kan bli vinnare tack vare frihet, demokrati och mänskliga rättigheter. Samtidigt är många européer oroade för framtiden och vad den europeiska berättelsen når fram till?
Historikern Yuval Harari menar i sin senaste bok 21 lessons for 21stcentury att människor behöver idéer, mening och berättelser för att vi ska kunna organisera oss, samarbeta och lösa problem.
Det är lätt att glömma att nationalism bara är en idé och att nationer inte är naturliga.
Enligt Harari råder just nu en krock på grund av gapet mellan globala problem och lokala identifikationer.
Det har också negativ påverkan på EU som är världens största mångkulturella experiment baserat på universella liberala värderingar. Detta sker nu på grund av utmaningar med migration och integration men också när det kommer till synen på europeisk identifikation.
Brist på visioner, meningsfulla och inspirerande berättelser leder ofta till känslan av oro och förvirring.
I Europa men också globalt ses detta när politiker ägnar sig åt nationalistisk kommunikation och erbjuder människor myter och fantasier om ett bättre förflutet. Det är lätt att glömma att nationalism bara är en idé och att nationer inte är naturliga.
Under 1800-talet ledde nationalistisk indoktrinering och intresselobby bland annat till att preussare och bayrare blev tyskar, normander och bretoner blev fransmän, engelsmän och skottar blev britter.
Därför är det fullt möjligt att vi är fler som i första hand ser oss som européer i framtiden.
Man kan säga att EU är världens bästa experiment i att få fler människor att samarbeta och identifiera sig med gemensamma institutioner. Där vi kan vara både hallänningar, svenskar och européer. Jämfört med massor av andra kollektiva identifikationer är tankarna om den europeiska mer inkluderande samt bygger på universella värden och kosmopolitisk samhällssyn.
Dessutom, om EU i framtiden lyckas lösa fler problem och få fler människor att känna sig som vinnare, så kan europeiska lösningar användas för hela världen. På det sättet kan även vår värld bli mer fredligare, rikare och tryggare.
Bland det bästa med europeisk identifikation är acceptansen för kulturell pluralism, individuella friheter och identitetsnivåer från lokal till EU-nivå.
Att forma en mer federal och demokratisk union skulle inte betyda avskaffande av identiteter kopplade till unionens länder, regioner och städer.
Den mänskliga civilisationens vidare utveckling samspelar med EU:s när det kommer till behovet att gemensamma identifikationer och institutioner för att biljoner människor tillsammans ska lösa globala problem.
Därmed handlar EU:s framtid inte bara om alla som unionens invånare utan även om oss alla som världens invånare.
Vladan Lausevic är medlem i Liberalerna med sikte på att göra skillnad i Europaparlamentet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
