Sjukvård Jämställd vård borde vara en självklarhet i ett modernt samhälle. Trots detta så får äldre kvinnor i många fall sämre vård än jämnåriga män. Men genom ett statligt ansvar för sjukhusvården ökar möjligheten att erbjuda den vård du har rätt till, vilket i sin tur minskar risken för ojämlik vård. Det skriver Sarah Kullgren, förbundsordförande för Kristdemokratiska kvinnoförbundet.
Hälso- och sjukvården ska vara jämlik och ingen ska nekas vård och behandling på grund av ålder eller kön, enligt lagen. Men trots det finns många exempel på att äldre diskrimineras i hälso- och sjukvården.
Äldre får inte lika ofta ta del av nya, effektivare läkemedel och nekas oftare operation. Allra tydligast gäller detta för äldre kvinnor. Dessutom så får äldre oftare enbart behandling av symtomen och här missgynnas speciellt kvinnorna.
Äldre får inte lika ofta ta del av nya, effektivare läkemedel och nekas oftare operation. Allra tydligast gäller detta för äldre kvinnor.
Medan män som söker för att de sover dåligt utreds och får behandling för den bakomliggande orsaken får kvinnorna i högre utsträckning sömnmedel utskrivet. Äldre kvinnor med magbesvär får ofta läkemedel mot symtomen, medan män i större omfattning får genomgå undersökningar med gastroskopi och koloskopi innan de får förslag på behandling.
Mönstret som fångats upp både av enskilda geriatriker, Socialstyrelsen liksom av regeringens Kommissionen för jämlik hälsa går igen även när det handlar om att få ta del av nya och dyra effektiva läkemedel. Men också när det gäller att erbjudas operationer, som exempelvis kranskärlsoperation. Äldre kvinnor får också billigare hjärtinfarktvård än äldre män.
Regeringen har sedan flera år tillbaka lovat att ta tag i problematiken med att samma vårdkvalitet inte ges till alla, att både ålder och kön fortfarande spelar roll för vilken vård du får. Efter att utredningen God och nära vård lades fram 2018 så ska denna primärvårdssatsning enligt S-regeringen råda bot på den ojämlika vården.
Men även om fler äldremottagningar öppnat och fast läkarkontakt ska minska risken för att äldre faller mellan stolarna på vårdcentralerna, så räcker det inte. Förändringarna går för långsamt.
Enligt Vårdhandboken som produceras av Inera på uppdrag av SKR, finns problemen kvar.
Här hjälper det inte ens att enskilda regioner tagit fram egna handlingsprogram för att införa en mer jämställd vård både inom sjukhusvården och den nära vården.
Kristdemokratiska kvinnoförbundet vill därför se att följande åtgärder sätts in för att motverka ojämlikheten i vården.
- Öka kunskapsstyrningen av hälso- och sjukvården och skapa ett särskilt fokus på jämlik vård för äldre. I dagsläget saknas ett sådant specifikt nationellt programområde.
- Inrätta ett nationellt forskningsprogram på kvinnors hälsa och kvinnosjukdomar.
- Fler insatser behöver sättas in när det gäller besvär som främst drabbar kvinnor. Vi vill till exempel att benskörhetsmätningar ska ingå som en del i hälsokontroller av kvinnor över 50 år.
- Forskning kring upptäckt och behandling av diagnoser där äldre kvinnor inte sällan flyger under radarn, som exempelvis vid hjärtsjukdom och åderförkalkning i benen, bör stärkas.
- Fler och fler äldre kvinnor drabbas av bröstcancer – i dagsläget är var femte drabbad över 74 år. Vi vill därför att även kvinnor som är över 74 år ska kallas till mammografi.
Genom ett statligt ansvar för sjukhusvården så ökar också ökar möjligheten att erbjuda den vård du har rätt till i rätt tid, oavsett var i landet du bor, vilket i sin tur minskar risken för ojämlik vård.
Det kan aldrig vara enskilda regioners ansvar att vända skutan åt rätt håll.
Det behövs ett nytt ledarskap för hela vården.
Sarah Kullgren, förbundsordförande Kristdemokratiska kvinnoförbundet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
