Vi har redan nu ett ytterst ansträngt läge i vården. Om ingenting görs för att locka fler unga till dessa livsviktiga yrken är katastrofen ett faktum. Det skriver Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet.
Inte ens på Florence Nightingales tid var sjuksköterskeyrket ett kall. Ändå lever normen om självuppoffrande (kvinnliga) sjuksköterskor och barnmorskor som alltid ställer upp för arbetsgivare och patienter kvar än i dag. Men vårdpersonalen har fått nog, inte minst för att vi är djupt bekymrade över patientsäkerheten. VI är inte längre tysta och blida.
För att väcka genusdebatten har vi tagit fram antologin ”Genusyrsel och normuppror”. Genusyrseln tar fart när sjuksköterskestudenter, sjuksköterskor och barnmorskor högljutt protesterar och kräver bättre arbetsvillkor, karriärvägar, mer inflytande över vårdens organisation, högre ingångslöner och en god löneutveckling.
Vi har redan nu ett ytterst ansträngt läge i vården på grund av den stora bristen på sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmorskor. Om ingenting görs för att locka fler unga till dessa livsviktiga yrken är katastrofen ett faktum. Vi måste bort från vårdens mossiga hierarkier till ett modernt tänkande med teamarbete där kunskap inom alla områden värderas.
I vår nya antologi kan man läsa att den första manliga sjuksköterskan skapade stora rubriker i både Dagens Nyheter och aftontidningarna 1954. Svenska folket trodde att det rörde sig om ett aprilskämt eftersom han tog sin examen första april.
På en årskull av nyutexaminerade sjuksköterskor är bara drygt en tiondel män. Den stereotypa bilden av hur mannen ska vara är ett välfärdsproblem eftersom den går stick i stäv med bilden av någon som jobbar i vården. Det är en bild som står i vägen för män som vill välja vårdyrken.
De flesta tycker inte längre att det är konstigt att kvinnor utbildar sig till ingenjörer och poliser, men det är betydligt svårare för män att bryta mot könsstereotypa normer när det gäller yrkesval. Manliga sjuksköterskor får fortfarande kämpa mot fördomar. En manlig man ska vara stor, stark, handlingskraftig och händig. Inte ägna sig åt omvårdnad.
En studie vid Uppsala universitet där gymnasieungdomar fick en avkodad beskrivning av sjuksköterskeyrket och ingenjörsyrket var intresset för båda yrkena lika stort oavsett kön. Både killar och tjejer uppgav att det viktigaste är att det är ett intressant och flexibelt yrke – inte hur lönebilden ser ut. Men när pojkarna såg att det var sjuksköterska de hade valt valde de bort yrket.
Vi välkomnar förstås alla satsningar som görs för att få fler kvinnor i styrelserummen och som civilingenjörer, men minst lika stora satsningar behövs för att få fler killar och män att välja vården. Vi måste vidga bilden av mannen, från den snäva norm som finns i dag.
Vi måste också vidga bilden av kvinnan. I dag har kvinnliga verksamhetschefer i offentlig sektor 10 000 kronor mindre i lön än sina manliga kollegor i mansdominerade verksamheter. Detta trots att kvinnliga chefer har högre utbildningsnivå, är längre ifrån den högsta ledningen och har ansvar för betydligt större personalgrupper.
”Det är alltid billigare att betala arbetskraften dess fulla värde, underbetald arbetskraft blir alltid dyrare.” sa Florence Nigthingale redan 1869. Det är lika sant år 2013.
Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
