Vinstintresset dyker upp i många olika skepnader. Nu är det nätläkare som dränerar vården på resurser som skulle behövas till de patienter som har störst behov.
Den svenska sjukvårdskrisen stirrar ner på en från stora annonstavlor i Stockholms tunnelbana. ”Läkarbesök i mobilen. Med Kry kan du enkelt träffa läkare via video, på en tid och plats som passar dig.“
Kry är ett nätläkarföretag, ännu en smart affärsidé som utnyttjar systemfelen i den svenska sjukvården. Ett system som just nu ger generös ersättning för digitala läkarbesök, samtidigt som det begränsar ersättningen till vårdcentraler.
Det är rimligt att ersättningen till vårdcentraler i huvudsak är fast. Ersättningen som bygger på hur många människor som vårdcentralen ansvarar för skapar incitament för vård på rätt nivå. Den som kan få hjälp via telefon ska inte komma på besök, och den som kan få vård av en sjuksköterska ska inte prompt träffa en läkare.
Det är en ordning som inte bara är kostnadseffektiv, den gör det också möjligt att prioritera resurser dit där de behövs som bäst: till patienter med svåra, komplexa vårdbehov. Vård efter behov, alltså.
Ersättningen till nätläkarföretagen bygger på ersättning för ”akut behov av vård” som uppstår när en person befinner sig utanför sitt eget landsting. Det är rimligt att det landsting som ger vården ska kunna fakturera patientens hemlandsting. Men det är helt orimligt att detta kan utnyttjas av företag som Kry och Min Doktor.
Och ersättningen är inte fast, som till en vårdcentral, utan till synes utan tak. I Stockholms läns landsting har kostnaderna för privata nätläkartjänster stigit från drygt 67 000 kronor i juni 2016 till närmare fem miljoner i mars 2017. Detta utan att avlasta den hårt belastade primärvården.
Om en ska tro Dagens Nyheters reporter, som enligt uppgift har varit i kontakt med ett trettiotal chefer för vårdcentraler, så är det snarare tvärtom: nu måste vårdcentralen också ta hand om patienter som hör av sig för att de har fått råd av sin nätläkare som de vill följa upp, eller ta prov som nätläkaren rekommenderat.
Vinstintresset är en månghövdad Hydra. I år kommersiella nätläkartjänster, nästa år två andra kostnadskrävande monsterhuvud.
Professionerna (som Svensk förening för allmänmedicin, Distriktsläkarföreningen och Svenska läkaresällskapet) är med rätta upprörda, ja förtvivlade. De varnar för att kommersiella nätläkarföretag riskerar att dränera vårdcentralerna på resurser, och för stora risker med vård som ges av unga, oerfarna läkare som ger råd från sin hemdator.
Det är förmodligen möjligt att sänka ersättningen till tele-läkare, och SKL verkar vara på gång med det. Men sänkt ersättning skulle inte göra något åt det grundläggande systemfelet.
Jonas Sjöstedt hade en viktig poäng i söndagens partiledardebatt: vården måste få kosta mer. Inte minst för att vårdpersonalen behöver mer betalt, fler kolleger, och kortare arbetstid. Det är, som Stefan Löfven påpekade för Jimmie Åkesson, omöjligt att korta köerna i vården med den moderata politik för massiva skattesänkningar som Sverigedemokraterna bestämt sig för att stödja.
Men det är lika omöjligt att lösa vårdkrisen utan att förändra styrningen. Idag är det vinstintresset som styr, och inte patienternas behov. Vinstintresset är en månghövdad Hydra. I år kommersiella nätläkartjänster, nästa år två andra kostnadskrävande monsterhuvud.
Politiker som nöjer sig med att skruva i ersättningssystemen eller försöka skärpa kvalitetskontrollerna kommer ständigt att ligga steget efter.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
